Resonemang med utgångspunkt i en regels ändamål eller funktion. HD hänvisar uttryckligen i sina domskäl till kapitalbristreglernas ändamål, funktion och/eller syfte i ett stort antal mål: NJA 2005 s. 792, NJA 2012 s. 858, NJA 2013 s. 725, NJA 2014 s. 892, NJA 2014 s. 948, NJA 2018 s. 602, NJA 2018 s. 1038, NJA 2019 s. 941, NJA 2020 s. 526. Se vidare Lindroos-Moll, S., Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning, s. 69 ff.
Hänvisas från p. 1 (s. 56)
1.Kapitalbristreglernas existens vilar på den grundläggande idén att aktiekapitalet, i borgenärernas intresse, är värt att skydda. I nyare förarbeten har det angetts att kravet på lägsta aktiekapital om 25 000 kr inte längre fyller den borgenärsskyddande funktion det en gång i tiden ansågs göra. Trots det är ABL som helhet till stor del ännu uppbyggd kring regler som skyddar aktiekapitalet. Det som kapitalbristreglerna är satta att skydda, aktiekapitalet, har alltså enligt lagstiftaren inte längre den funktion reglerna ursprungligen var avsedda att ha. Styrelses och vd:s handlingsplikt med tillhörande hot om personligt ansvar är sig däremot likt i 25 kap. ABL. Detta komplicerar tillämpningen av reglerna, särskilt i ljuset av att Högsta domstolen (HD) vid tillämpningen av reglerna i flertalet mål angett att ändamålsöverväganden använts. I NJA 2020 s. 526 tar detta sig bland annat följande uttryck: Eftersom kapitalbristreglerna med åren blivit ett lapptäcke av lagändringar får de senaste årtiondenas praxis i kapitalbristfrågor från HD betraktas som en positiv utveckling. Hänvisningar till kapitalbristreglernas syften och funktion blir dock allt svårare att förstå i ljuset av rättsutvecklingen i fråga om aktiekapitalets borgenärsskyddande funktion.s. 56