Till de nämnda texterna hör bl.a. Lindskogs tillägg för egen del i NJA 2012 s. 535, där han förklarar sin syn på de högsta instansernas roll, Bengtsson, Bertil, Om Högsta domstolens nya skrivsätt, JT 2012–13 s. 743–753, Ramberg, Christina, Prejudikat som rättskälla i förmögenhetsrätten, Stockholm 2017, temahäften i SvJT 2017 häfte 10 och 2022 häfte 5. En litteraturöversikt finns också: Sternberg, Sofia, Litteratur om HD som prejudikatinstans, SvJT 2022 s. 605–612 (607 ff.). Ett av de nyare bidragen är Kieri, Oskar, Obiter dicta i tvistemål och prejudikatbundenhet – att bestämma prejudikatets gränser genom processuella regler, JP 2022 nr 1 s. 105–126 med talrika hänvisningar. Nyast: Jarnesand, Marie, Högsta domstolen och enhetligheten – om enhetlighetsargumentets betydelse för prejudikatprocessen, Stockholm 2023, se bl.a. s. 315 ff. och 319 ff.
Hänvisas från p. 9 (s. 438)
Till de nämnda texterna hör bl.a. Lindskogs tillägg för egen del i NJA 2012 s. 535, där han förklarar sin syn på de högsta instansernas roll, Bengtsson, Bertil, Om Högsta domstolens nya skrivsätt, JT 2012–13 s. 743–753, Ramberg, Christina, Prejudikat som rättskälla i förmögenhetsrätten, Stockholm 2017, temahäften i SvJT 2017 häfte 10 och 2022 häfte 5. En litteraturöversikt finns också: Sternberg, Sofia, Litteratur om HD som prejudikatinstans, SvJT 2022 s. 605–612 (607 ff.). Ett av de nyare bidragen är Kieri, Oskar, Obiter dicta i tvistemål och prejudikatbundenhet – att bestämma prejudikatets gränser genom processuella regler, JP 2022 nr 1 s. 105–126 med talrika hänvisningar. Nyast: Jarnesand, Marie, Högsta domstolen och enhetligheten – om enhetlighetsargumentets betydelse för prejudikatprocessen, Stockholm 2023, se bl.a. s. 315 ff. och 319 ff.s. 438