Se åtminstone NJA 1955 s. 89 II, NJA 1990 s. 75, NJA 2011 s. 548, NJA 2011 s. 576, NJA 2014 s. 3 och NJA 2016 s. 945. att lägga en reparationskostnad om 3,8 miljoner kronor till grund för skadeståndet.89 Hovrätten nedsatte dock skadeståndet för denna kostnad med femton procent (577 189 kronor). Hovrätten hänvisade till principen om compensatio lucri cum damno och den ökning av byggnadens värde som bedömdes ha uppkommit genom reparationen.90 Högsta domstolen fastställde hovrättens dom, men fördelsavdraget blev inte föremål för prövning i Högsta domstolen. Ändamålsenligheten av hovrättens fördelsavdrag kan diskuteras. Hovrätten prioriterade skadevållarens intresse framom skadelidandes intresse att utan eget kapitaltillskott – dvs. utan egen kostnad – kunna genomföra en reparation som ansågs vara nödvändig med hänsyn till skadelidandes praktiska handlingsalternativ.91 Hovrättens bedömning i NJA 2016 s. 945 kunde även relateras till exempelvis det ovan behandlade NJA 2011 s. 548 – låt vara att fallet inte gäller skadestånd – där något avdrag inte gjordes då en praktiskt nödvändig reparation medförde en i vart fall inte obetydlig standardhöjning.92
Hänvisas från p. 6 (s. 827)
6.Som jämförelse kan nämnas att rättspraxis i exempelvis Sverige ger stöd för att olika slag av reparationskostnader kan bli föremål för ett fördelsavdrag. Avdraget knyts till den värdeökning som anses ha uppkommit genom reparationen. Jag ska inte närmare uppehålla mig vid en diskussion om skadeståndsansvaret utom kontrakt. Frågan är emellertid vilka implikationer fördelsavdrag i utomkontraktuella förhållanden kan föranleda med tanke på skadeståndsansvaret inom kontrakt, särskilt köp. Mitt svar på den frågan blir, att köprättsliga regler, det köprättsliga systemet, eller grundläggande kontraktuella utgångspunkter inte bör överskuggas av allmänna principer om compensatio lucri cum damno (eller obehörig vinst).s. 827