Se till exempel de många hänvisningarna till norskt och danskt material i Badrummet i radhuset NJA 2020 s. 951.
Hänvisas från p. 3 (s. 61)
1.Efter genomgången av rättsfallen kan man konstatera vissa saker. Den första är att uttrycket ”i princip” i princip löser många problem som annars hade uppstått, eftersom klassificeringen av rättskälla inte blir absolut eller utan undantag. Samtidigt kvarstår andra problem, men det blir i vart fall inte den besvärliga situation som man i förstone kan tro. Visst hade det varit bättre om artikelns syfte och tillhörande slutsats varit att skapa en framåtblickande teori för när en domstol kommer att anse att det föreligger tillräckliga skäl för att skapa en undantagsregel.s. 61
2.Men det kan jag inte, och även om det är en klen tröst är jag i gott sällskap av bland andra Torgny Håstad och Ola Svensson. Däremot, och det är också det som är syftet med artikeln, har jag förklarat hur min syn på i princip bindande rättskällor, huvudregler och undantag löser vissa problem och hur en noggrann rättsfallsanalys löser andra (men inte alla) problem.s. 61
3.Tidigare var DCFR en vanlig inspirationskälla för Högsta domstolen. Nu har nordisk rätt axlat den rollen, och domstolen riktar därför uppmärksamheten ditåt. Om detta sedan innebär att vi får temanummer om betydelsen av nordisk rätt går inte att svara på nu. Det går inte heller att svara på vilket material (om något) som är aktuellt om tio år. Men trenden är att rättsordningen blir mer och mer komplicerad, vilket kan göra att allt fler frågor saknar svar i rättskällorna. Detta gör att både inspirationsmaterial och kontrollen över det behövs. Diskussionen kring vad som räknas som en rättskälla är därför inte heller denna gång obsolet, utan tvärtom kommer den att bli mer och mer relevant.s. 61