Den överlåtna fordringsstocken NJA 2010 s. 467, p. 13.
Hänvisas från p. 30 (s. 53)
30.Men Högsta domstolen kom i stället fram till att förvärvaren var i ond tro. Detta berodde på att, med mitt sätt att se det, det fanns tillräckliga motskäl för att skapa en undantagsregel till 15 §. Huvudregeln anger vissa förutsättningar för att förvärvaren inte ska vara i god tro, och undantagsregeln anger ytterligare förutsättningar. I fallet kom samtliga domstolar förvisso fram till att inget av rekvisiten i godtrosregeln var uppfyllda, och förvärvaren borde därför ha varit i god tro och gäldenärernas invändning exstingibel. Men den skapade undantagsregeln innehåller ytterligare rekvisit för att en förvärvare ska vara i god tro. Dels är den bara tillämplig vid en viss partsställning, dels kräver den att gäldenären inför överlåtelsen tillfrågas och bekräftar att gäldenären inte har någon invändning mot den av överlåtaren angivna fordringen. På så sätt är regeln lex specialis i förhållande till förarbetsuttalandet. Partsställningen gjorde att undantagsregeln skulle tillämpas, och där kom Högsta domstolen fram till att rekvisiten inte var uppfyllda. Förvärvaren var därför i ond tro och gäldenärens invändning om betalning till tidigare borgenär var bestående.s. 53