Emissionsgarantin NJA 2016 s. 107, p. 25 med hänvisning till Teckningsutfästelsen NJA 1918 s. 394.
Hänvisas från p. 25 (s. 51)
25.1918 års fall skulle enligt Högsta domstolen innebära att den som har lovat att teckna aktier ändå inte kan tvingas till det. Men 2016 års fall handlar enligt Högsta domstolen inte om möjligheten att genomdriva en aktieteckning. I stället handlar det om ett underlåtet infriande av en teckningsutfästelse kan utgöra ett skadeståndsgrundande avtalsbrott. Detta prövades inte i 1918 års fall. Det finns därför ingen konflikt mellan fallen. I stället gör det att 2016 års fall innebär att detta slags avtal är bindande – men inte bindande på så sätt att teckningen kan genomdrivas – utan genom att ett underlåtet infriande utgör ett avtalsbrott och avtalsbrottet i sin tur leder till skadeståndsskyldighet. Till denna kategori hör de fall där rättsregeln enligt sin lydelse är tillämplig, och domstolen därför borde ha kommit fram till den rättsverkan som regeln anger. Men trots det är domslutet det motsatta, eftersom domstolen inte använt regeln. Något heltäckande mönster eller teori är svårt att tyda kring när och varför detta sker. Avsnittet nedan är emellertid ett försök till en delvis ny syn på dessa fall.s. 51