Fallet skapade en omfattande debatt huruvida Högsta domstolen begick grovt rättegångsfel när den dömde ut skadestånd trots att någon skada inte var åberopad, se till exempel Unnersjö, A., Emissionsgarantiers bindande verkan och interventionsbetalarens ställning, JT 2016–17, s. 409 ff., Håstad, T., Emissionsgarantimålet NJA 2016 s. 107; nu fråga om domvilla och resning samt lämplig domstol för vissa extraordinära ärenden, JT 2016–17, s. 605 ff., Lambertz, G., Processrätten i emissionsgarantidomen, SvJT 2017, s. 334 ff. och Schöldström, P., Helgar ändamålet medlen? Emissionsgarantimålet och processrätten, SvJT 2017, s. 142 ff.
Hänvisas från p. 24 (s. 51)
24.I samma kategori som 2009 års fall hör Emissionsgarantin NJA 2016 s. 107. Fallet gällde bland annat tillämpligheten av ett äldre fall, Teckningsutfästelsen NJA 1918 s. 394. Högsta domstolen sade i 2016 års fall att det inte gick att tvinga den som gjort en teckningsutfästelse att med anledning av utfästelsen teckna aktier. En sådan utfästelse var nämligen oförbindande, eftersom aktierna inte hade tecknats på det sätt som lagen föreskriver.s. 51