Se exempelvis NJA 1996 s. 368, där HD uttalade att om konkursboet träder in i ett köpeavtal övertar boet de villkor som gällde för konkursgäldenären. Se även prop. 1988/89:76, Om ny köplag, s. 184, där det uttalas att om konkursboet träder in i avtalet, så inträder boet i gäldenärens rättigheter och skyldigheter fullt ut i enlighet med avtalet. Se även SOU 2001:80, Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden, s. 95 ff.; Lehrberg, Köprätt enligt 1990 års köplag, 2008, s. 417; Lindskog, Kvittning, Om avräkning av privaträttsliga fordringar, 3 uppl., 2014, s. 177 ff. Omfattningen av boets inträde i dessa situationer, om boet exempelvis ska svara för fel i varan fullt ut, har diskuterats, se exempelvis Håstad, Köprätt och annan kontraktsrätt, 7 uppl., 2021, s. 185 ff., med vidare hänvisningar.
Hänvisas från p. 19 (s. 336)
19.Härutöver bör också symmetriargumentet beaktas. Vi behöver därför ta hänsyn till vad som gäller om gäldenären i stället skulle försättas i konkurs. Att rekonstruktionsgäldenären begär fullföljd av ett avtal svarar mot att konkursboet inträder i avtalet, i vart fall såvitt avser de underliggande civilrättsliga fordringarna. Vid fullföljd i rekonstruktion kommer fordran inte att ingå i en skulduppgörelse. Det följer av 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion. I konkursfallet blir medkontrahentens fordran en massafordran om boet inträder i avtalet. Av 11 kap. 1 § konkurslagen följer att sådana fordringar kommer att fullgöras innan utdelning sker i konkursen. I vår tidigare artikel fann vi att om konkursboet träder in i ett avtal och fullgör prestationen blir den mervärdesskattefordran som är hänförlig till prestationen en massafordran. Skulle mervärdesskattefordran i det ovan omtalade exemplet anses uppkomma före den kritiska tidpunkten skulle staten behandlas på olika sätt i rekonstruktion och konkurs. Staten skulle alltså få ett incitament att sträva efter konkurs. Det är inte en ändamålsenlig ordning sett till att borgenärerna ska behandlas lika i konkurs och rekonstruktion.s. 336