Se exempelvis NJA 2009 s. 291; NJA 2013 s. 725; NJA 2014 s. 537; NJA 2019 s. 941; NJA 2020 s. 526, för denna bedömning. Se vidare Schytzer & Ek, Mervärdesskattefordrans status i konkurs, SkatteNytt Akademisk årsskrift 2021, passim, för hur vi använde denna bedömning i frågan om mervärdesskattefordrans status i konkurs.
Hänvisas från p. 26 (s. 327)
26.Genom att studera hur HD har utfört ändamålsbedömningarna i de enskilda fallen kan vi få ytterligare kunskap om hur bedömningen bör gå till. Det har en av författarna till den här artikeln gjort i sin avhandling. Den studiens resultat kan användas här. Av studien framkom att HD omformulerar frågan om fordrans uppkomst i sina bedömningar; frågan om en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt byts ut mot frågan om rättsföljden i den relevanta regeln bör inträda i den specifika situationen. Ska exempelvis 4 kap. 3 och 29 §§ lagen om företagsrekonstruktion tillämpas ställs alltså frågan om fordran ska omfattas av rekonstruktionsplanen eller inte, i stället för om fordran har uppkommit före eller efter beslutet om företagsrekonstruktion. I bedömningen undersöks sedan om en viss uppkomsttidpunkt medför konsekvenser som är förenliga med de för bestämmelsen relevanta ändamålen. I denna del har emellertid inte HD begränsat sig till att använda ändamål i bemärkelsen lagstiftarens avsikt, utan ändamål har använts mer vidsträckt och har bland annat innefattat allmänna insolvensrättsliga principer. Frågan om fordrans uppkomst blir i dessa bedömningar inte en fråga som primärt avgörs med grund i den specifika fordringstypen som aktualiseras i det enskilda fallet. I stället avgörs frågan med hjälp av den lagbestämmelse som tillämpas i det enskilda fallet och de ändamål som aktualiseras av den bestämmelsen.s. 327