Närliggande

25.Som vi har nämnt tidigare är det avgörande om fordran har uppkommit före eller efter beslutet om företagsrekonstruktion i frågan om fordran ska ingå i skulduppgörelsen. Det följer av 4 kap. 3 och 29 §§ lagen om företagsrekonstruktion. Tillämpas bestämmelserna enligt dess lydelse kommer de mervärdesskatterättsliga källorna, argumenten, principerna och värderingarna att få diktera mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktioner. I frågor om fordrans uppkomst kan man emellertid inte stanna vid en tolkning med grund i lydelsen. På senare år har HD, HFD och AD avgjort en rad fall i vilka de behövt ta ställning till frågor om fordrans uppkomsttidpunkt. HD tycks ha tagit ett helhetsgrepp om frågan om fordrans uppkomst, ett grepp som HFD och AD har tagit efter. Rättsutvecklingen började med ett rättsfall från 2009, nämligen NJA 2009 s. 291. Fallet gällde visserligen kvittning i konkurs, men HD gjorde också en rad uttalande om hur frågor om fordrans uppkomst ska avgöras. Dessa uttalanden har sedan återupprepats i ett flertal avgöranden under hela 10-talet och in på 20-talet. Uttalandena har därtill påverkat slutsatserna i uppkomstfrågorna. Mot den bakgrunden behöver uttalandena beaktas och påverka bedömningen av uppkomstfrågorna som behandlas i denna artikel. Det är framför allt följande uttalande som är av intresse här: Enligt HD ska alltså frågan om fordrans uppkomst avgöras med hjälp av en ändamålsbedömning, vilken grundas i den regel som tillämpas i det enskilda fallet. Av citatet följer också att ändamålsbedömningen främst ska aktualiseras när fordran är svävande vid den kritiska tidpunkten. Med det menas att vid denna tidpunkt är alla de omständigheter som konstituerar den fullgångna fordran ännu inte för handen.s. 326