Administrativ effektivitet är något som har poängterats i sammanhanget. Se t.ex. NJA 2015 s. 98 (106 p. 9) med vidare hänvisningar till prop. 1983/84:104 (Förslag till lag om kontrollavgift vid olovlig parkering, m.m.) s. 12 ff. och 22 ff. I NJA 2019 s. 480 (489 p. 9) uttalade HD att felparkeringslagen ”bygger på en avvägning mellan kravet på rättssäkerhet och intresset av ett snabbt och smidigt förfarande” med vidare hänvisning till prop. 1975/76:106 (Förslag till lag om felparkeringsavgift, m.m.) s. 34 och 41.
Hänvisas från p. 7 (s. 287)
7.Även för fordon finns ett register. De fordon som räknas upp i 5 § fordonsregistreringslagen måste som utgångspunkt vara registrerade i vägtrafikregistret för att få användas i trafik i Sverige. Även fordonets ägare ska registreras. Ägarregistreringen medför i sig knappt några positiva rättsverkningar för ägaren – det är inget sakrättsligt register med en slags konstitutiv verkan. Men registreringen kan ha betydelse i bevishänseende, t.ex. vid bedömningen av ett eventuellt godtrosförvärv. Framförallt är en hel del förpliktelser och ansvar förbundna med fordonsägandet och ofta sker kopplingen till den registrerade ägaren. Den kopplingen är administrativt enkel och främjar effektiviteten, men förutsätter att fordonsägarna är lydiga och gör rätt för sig. Att registerobjekten i högsta grad är Movables öppnar upp för oönskade, men samtidigt smidiga lösningar för den kreative med rymligt samvete. Något som har varit bristfälligt, men ändå har fungerat någorlunda, visar sig till slut innebära problem. Bidraget handlar om målvaktsproblematik och exekutionsrättsliga utmaningar och dessa frågor är inte endast kopplade till varandra utan i allra högsta grad även till äganderätten och möjligheten till olika ägare. Därför måste något sägas om sistnämnda, även om det i viss mån innebär att gå händelserna i förväg. Vi kommer att möta många olika ägare och distinktioner.s. 287