Se 2 § 2 st. GFL och främst lokutionen ”egendomens beskaffenhet”. Fordon är s.k. känslig egendom. I prop. 1985/86:123 (Godtrosförvärv av lösöre) s. 21 uttalades följande: ”Den som köper motorfordon av en privatperson anses för övrigt ha en långtgående plikt att undersöka om överlåtaren har rätt att förfoga över fordonet. I regel krävs det att han har tagit reda på om säljaren är upptagen i bilregistret som ägare till fordonet och att han genom granskning av säljarens förvärvshandlingar eller genom kontakt med den som har överlåtit fordonet till säljaren har förvissat sig om att fordonet inte är behäftat med förbehåll om återtaganderätt.” Från rättspraxis kan hänvisas till exempelvis NJA 2005 s. 502 (den professionella köparen hade gjort ett flertal problemlösa affärer med säljaren tidigare, flera gånger avseende varulager, och ansåg sig av den grunden vara i god tro; HD framhöll dock att stränga krav ställs på den som yrkesmässigt handlar med fordon och att det krävs att ägarförhållandena undersökts, domen s. 509 f.), NJA 2006 s. 45 (om undersökningsplikt för yrkesmässigt handlande och en kedja av försäljningar på kort tid; förutom en kontroll i vägtrafikregistret krävs i regel en granskning av säljarens förvärvshandlingar eller en kontakt med dennes fångesman och beroende på omständigheterna även en undersökning av tidigare förvärv, domen s. 52) och NJA 2009 s. 889 (en bekräftelse av tidigare uttalanden om att kraven på privatpersoner är lägre: ”En privatperson som gör ett förvärv i den reguljära handeln kan normalt inte anses ha någon undersökningsplikt om det inte finns särskild anledning att misstänka att säljaren inte fick förfoga över egendomen (prop. 1985/86:123 s. 22).” Se domen s. 904). Se även Millqvist, Göran, Sakrättens grunder, 9 uppl., Stockholm 2021 s. 77 ff.
Hänvisas från p. 7 (s. 287)
7.Även för fordon finns ett register. De fordon som räknas upp i 5 § fordonsregistreringslagen måste som utgångspunkt vara registrerade i vägtrafikregistret för att få användas i trafik i Sverige. Även fordonets ägare ska registreras. Ägarregistreringen medför i sig knappt några positiva rättsverkningar för ägaren – det är inget sakrättsligt register med en slags konstitutiv verkan. Men registreringen kan ha betydelse i bevishänseende, t.ex. vid bedömningen av ett eventuellt godtrosförvärv. Framförallt är en hel del förpliktelser och ansvar förbundna med fordonsägandet och ofta sker kopplingen till den registrerade ägaren. Den kopplingen är administrativt enkel och främjar effektiviteten, men förutsätter att fordonsägarna är lydiga och gör rätt för sig. Att registerobjekten i högsta grad är Movables öppnar upp för oönskade, men samtidigt smidiga lösningar för den kreative med rymligt samvete. Något som har varit bristfälligt, men ändå har fungerat någorlunda, visar sig till slut innebära problem. Bidraget handlar om målvaktsproblematik och exekutionsrättsliga utmaningar och dessa frågor är inte endast kopplade till varandra utan i allra högsta grad även till äganderätten och möjligheten till olika ägare. Därför måste något sägas om sistnämnda, även om det i viss mån innebär att gå händelserna i förväg. Vi kommer att möta många olika ägare och distinktioner.s. 287