Äganderätten och de gröna näringarna, s. 78. 1 7 Lee, E., Pedersen, O. Restoring the Regulated: The EU’s Nature Restoration Law, Journal of Environmental Law, 2025 (03) Vol. 37, 75-96, s. 90. Se även skäl 31 i naturrestaureringslagen. 18 SOU 2025:21 — Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Örlander, G.,”Ersätt skogsägare som inte får bruka sin skog”, DN Debatt, 19 december 2025. Se förordning (EU) 2023/839 och den ursprungliga (EU) 2018/841. 19 Äganderätten och de gröna näringarna, s. 14. 20 Nergelius, J., De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet, s. 38–39. 2 1 Åhman, K., Egendomsskyddet: äganderätten enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna, s. 26. 22 Martinsson, C., Äganderätten och egendomsskyddet (del II av II), SvJT 2021 s. 418. 23 Särskilt om allemansrätten, se avhandlingen Åslund, Å., Allemansrätten och marknyttjande: studier av ett rättsinstitut, Linköpings universitet. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2008. 24 Eka, A. m.fl., Regeringsformen: med kommentarer (2:a upplagan), Karnov, 2020, s. 155. 2 5 NJA 1996 s. 495 (Forsränning). Jfr Europadomstolens dom i Chassagnou et al. mot Frankrike (29.4.1999). 26 Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor, s. 49. Se även åtgärder med stöd av miljöbalken (1998:808). 27 Äganderätten och de gröna näringarna, s. 54. 28 Se debatt avseende om den stärkta ersättningsnivån är väl avvägd mellan Bengtsson, B., Nya ersättningsfrågor i fastighetsrätten, SvJT 2010 s. 726. och Bonde, F., Professorskritik mot den nya reformen om förhöjd ersättning vid expropriation skjuter över målet, SvJT 2011 s. 202. 29 Äganderätten och de gröna näringarna, s. 14. 30 Warnling Conradson, W. m.fl., Statsrättens grunder (7:e upplagan), Norstedts Juridik, 2022, s. 218. 3 1 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 32 Åhman, K. Regeringsfomen och Europarätten: Hur vissa av regeringsformens bestämmelser och deras tillämpning påverkas av EU-rätten och Europakonventionen, Norstedts Juridik, 2023, s. 38. 33 Danelius, H., m.fl. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (6:e upplagan), Norstedts Juridik, 2023, s. 702–703. Se Europadomstolens dom i James m.fl. mot Förenade kungariket (21.2.1986). 34 Cameron, I., An Introduction to the European Convention on Human Rights (9:e upplagan), Iustus, 2023, s. 156. 35 Danelius, H., m.fl. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (6:e upplagan), s. 703. 36 Åhman, K., Egendomsskyddet: äganderätten enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna, s. 22. 3 7 Europadomstolens dom i Sporrong och Lönnroth mot Sverige, (23.9.1982). Danelius, H., m.fl. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (6:e upplagan), s. 736. 38 Åhman, K. Regeringsformen och Europarätten: Hur vissa av regeringsformens bestämmelser och deras tillämpning påverkas av EU-rätten och Europakonventionen, s. 46. 39 Bull, T., Sterzel, F., Regeringsformen: en kommentar (5:e upplagan), Studentlitteratur, 2023, s. 93. Se 11 kap. 14 § RF. 40 Ramaekers, E., European Union Property Law, Intersentia, 2013, s. 115 f. 41 Se exempelvis mål C-69/88, Krantz mot Ontvanger der Directe Belastingen, EU:C:1990:97, mål C-302/97, Konle, EU:C:1999:271, mål C-423/98, Albore, EU:C:2000:401, mål C-213/04, Burtscher, EU:C:2005:731. 4 2 Ramaekers, E., European Union Property Law, s. 108–110. 43 C-367/98, Kommissionen mot Portugal, EU:C:2002:326, p. 28. 44 Ramaekers, E., European Union Property Law, s. 111–112. 45 Mål C-182/83, Fearon mot Irish Land Commission, EU:C:1984:335, p. 7. Se även Förenade målen C-105/12–C-107/12, Essent m.fl., EU:C:2013:677 om nationella privatiseringsförbud av statligt ägda företag och tillämpligheten av artikel 345 FEUF och skyddet för den fria rörligheten för kapital enligt artikel 63 FEUF. 46 Wollenschläger, F., Article 17(1): Right to Property, i Peers, S. m.fl., The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary, (2:a upplagan), Hart Publishing, 2021, s. 494–495. 47 Se exempelvis Mål C-370/23, Mesto Rimavská Sobota, EU:C:2024:972. 4 8 Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna, EUT C 303, 14.12.2007, s. 17–35. 49 Artikel 52(4) i stadgan. Mål C-44/79, Hauer v Land Rheinland-Pfalz, EU:C:1979:290, p. 17. 50 Se Mål C-617/10, Åkerberg Fransson, EU:C:2013:280, Mål C-368/95, Familiapress, EU:C:1997:325, Mål C-260/89, ERT mot DEP, EU:C:1991:254. 51 Mål C-235/17, Kommissionen mot Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark), EU:C:2019:432. 52 Ibid. p. 82. 53 Ibid. p. 87–89 och p. 123–125. 5 4 Wollenschläger, F., Article 17(1): Right to Property, i Peers, S. m.fl., ”The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary”, (2:a upplagan), Hart Publishing, 2021, s. 508. Se även Cameron, I., An Introduction to the European Convention on Human Rights (9:e upplagan), s. 159. 55 Europadomstolens dom i Carbonara och Ventura mot Italien (30.5.2000), p. 67, samt Europadomstolens dom i Biozokat A.E. mot Grekland (9.10.2003), p. 29. Jfr Generaladvokat Saugmandsgaard Øes förslag till avgörande i Mål C-235/17, Kommissionen mot Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark), EU:C:2018:971, p. 180. 56 Wollenschläger, F., Article 17(1): Right to Property s. 510. 57 Jfr beslut i mål C-317/00, Invest, EU:C:2000:621, p. 60. 5 8 Mål C-258/14, Florescu m.fl., EU:C:2017:448, Mål C-223/19, YS, EU:C:2020:753, Wollenschläger, F., Article 17(1): Right to Property, s. 515. 59 Mål C-44/79, Hauer v Land Rheinland-Pfalz, p. 17. 60 Förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P. – Kadi och Al Barakaat International Foundation mot rådet och kommissionen, EU:C:2008:461. 61 De Vries, S., Neergaard, U., Recalibration of EU Internal Market Law Paradigms in Light of the EU Green Deal, WP 1-2025, s. 4 skriven för ‘Greening Europe and the Rule of Law: Opportunities for and limits to EU’s Legal Power’, Edward Elgar, (2025 kommande), Wollenschläger, F., Article 17(1): Right to Property, s. 517. 62 Se t.ex. mål C-2/90, Kommissionen mot Belgien (Walloon waste), EU:C:1992:310, Mål C-379/98, PreussenElektra, EU:C:2001:160. 63 De Vries, S., Neergaard, U., Recalibration of EU Internal Market Law Paradigms in Light of the EU Green Deal, WP 1-2025. 64 Ibid. Se även Towards a Fundamental Rights-Compliant European Green Deal, European Union Agency for Fundamental Rights, (rapport) 2025. 6 5 Jfr med Europadomstolens dom i Verein KlimaSeniorinnen Schweiz m.fl. mot Schweiz (9.4 2024). Krämer, L., Badger, C., Krämer’s EU Environmental Law, 9:e upplagan, Hart Publishing, 2024, s. 137–138. 66 De Vries, S., Neergaard, U., Recalibration of EU Internal Market Law Paradigms in Light of the EU Green Deal, s. 13. 67 Langlet, D., Mahmoudi, S., EU Environmental Law and Policy, Oxford University Press, 2016, s. 105 f. 6 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG (Text av betydelse för EES), EUT L, [2024]1781/1, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 av den 12 juli 2023 om batterier och förbrukade batterier, om ändring av direktiv 2008/98/EG och förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av direktiv 2006/66/EG (Text av betydelse för EES) EUT [2023] L 191/1, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1799 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för att främja reparation av varor och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiven (EU) 2019/771 och (EU) 2020/1828 (Text av betydelse för EES) [2024] EUT L 1799/1. 69 De Vries, S., Neergaard, U., Recalibration of EU Internal Market Law Paradigms in Light of the EU Green Deal, s. 11. 70 Se analysen av Purnhagen, K. P., The increasing overlap of agricultural, free movement and competition law in the EU, European Law Review, 46 (1), 2021, s. 20–36. 71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, EUT L 20, 2010, s. 7–25 (som kodifierade Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar). Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT L 206,1992, s. 7–50. 72 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/skyddad-natur/olika-formerav-naturskydd/natura-2000-omraden/ (senast besökt 2024-12-18). 7 3 Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869. 74 Reese, M., The EU’s New Nature Restoration Law – Now for Implementation!, Journal for European Environmental & Planning Law, 21, 2024, s. 361–364. 75 De Sadeleer, Nicolas, Implementing the European Green Deal: A Long and Winding Road, Weekend Editon No 226, EU Law Live, 2025. 76 Naturvårdsverket (2024) Nationell strategi för formellt skydd av skog — Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens reviderade nationella strategi för formellt skydd av skog, Rapport 7168, ISBN 978-91-620-7168-4. 77 Prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. 7 8 Mål C-399/11, Melloni, EU:C:2013:107. De Witte, B., Article 53: Level of Protection, i Peers, S. m.fl., ‘The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary’, (2:a upplagan), Hart Publishing, 2021, s. 1683–1684. 79 Artikel 264 FEUF jämte Artikel 51(1) i EU-stadgan. Se Generaladvokat Saugmandsgaard Øes förslag till avgörande i Mål C-235/17, Kommissionen mot Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark), p. 68. Jfr med Mål C-236/09, Association Belge des Consommateurs Test-Achats m.fl., EU:C:2011:100. 80 Åhman, K., Egendomsskyddet: äganderätten enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna, s. 24. 81 Ibid. s. 33. 82 Soininen, N., Huhta, K., Vesa, S., The Rule of Law and the EU Green Deal – uneasy interactions between legal instruments and the legal systemic landscape, skriven för ‘Greening Europe and the Rule of Law: Opportunities for and limits to EU’s Legal Power’, Edward Elgar, (2025 kommande). 8 3 Mål C-399/11, Melloni, och mål C-11/70, Internationale Handelsgesellschaft, EU:C:1970:114. 84 Nergelius, J., De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet, s. 51. 8 5 Soininen, N., Huhta, K., Vesa, S., The Rule of Law and the EU Green Deal – uneasy interactions between legal instruments and the legal systemic landscape.
Hänvisas från p. 3 (s. 79)
1.Vad gäller skogsbruk och skogsvård har EU ingen specifik befogenhet enligt fördragen. Däremot har flertalet åtgärder som EU vidtar inom ramen för sin kompetens på energi-, klimat- och miljöområdet en indirekt eller direkt påverkan på skogsnäringen och de som äger eller brukar skogsmark. Den nationella kompetensen avseende skogspolitiken måste därmed föras i linje med medlemsstatens övriga åtaganden enligt EU-rätten. I EU:s gröna giv ingår det stora regleringspaketet ”Fit for 55 Package” som innehåller ett flertal åtgärder på skogsområdet. Från att ha varit ett politikområde som enbart marginellt reglerades på EU-nivå, har nu skogsbruk och skogsvård blivit en central del av EU:s gröna omställning. Detta inte minst genom kraven på översyn och rapportering av utsläpp genom så kallade LULUCF-aktiviteter, markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Därtill kommer certifieringskrav för koldioxidupptag eller så kallade negativa utsläpp (carbon removals) samt regleringen av biomassa-produktion från skogen. Utan att direkt ingå i EU:s klimatpolitiska åtgärder finns annan EU-reglering av skogen som samtidigt ska tillämpas, såsom strategierna om biodiversitet och skogsbruk, samt avskogningsförordningen, förordningen om skogsresiliens och naturrestaureringslagen. Kort sagt, skogen, dess brukande och vård samt skogens naturvärden spelar en mycket central roll i EU:s möjligheter att uppnå sina egna reduceringsmål av koldioxid till 2030 och framgent. Befintlig EU-rättslig reglering kommer sannolikt inte minskas, kanske snarare utökas och regelbundet revideras.s. 78
2.På EU-nivå ses skogen som en viktig faktor för att uppnå målet om koldioxidneutralitet genom att skogens egenskaper som koldioxidsänka ska användas optimalt inom EU. Detta ställs tydligtvis gentemot andra intressen som samtidigt skyddas av EU-rätten, såsom produktivitet och konkurrenskraft på den inre marknaden samt grundläggande ekonomiska friheter såsom äganderätten och näringsfriheten, vilka i sig skyddas av unionsrätten som bärande principer för en fungerande inre marknad.s. 79
3.Ett av flera instrument som antagits av EU mot den bakgrunden, och särskilt med sikte på EU:s biodiversitetsstrategi, är den så kallade naturrestaureringslagen, som i egentlig mening är en EU-förordning. Sverige motsatte sig EU:s antagande av naturrestaureringslagen, bland annat med motiveringen att den inte innehöll tillräcklig hänsyn för svenska skogsbruksmetoder och förhållanden. En central kritikpunkt har varit att skogsmark då företrädesvis ska restaureras för biodiversitetsmål och användas som kolsänka för att neutralisera koldioxidutsläpp, i stället för att bruka skogen som en källa till förnyelsebara råvaror. Som utgångspunkt skulle detta kunna leda till stora inskränkningar i hur skogsmark får förfogas över och brukas för enskilda skogsägare.s. 79
4.Naturrestaureringslagen antogs slutligt i en reviderad form av EU:s lagstiftare under 2024, och ska nu implementeras och ges effekt i medlemsstaterna. För detta ändamål ska medlemsstaterna inom två år presentera en plan för kommissionen för hur lagens mål ska uppnås. En svårighet som lyfts fram är hur medlemsstaterna ska förhålla sig till delvis motstridiga mål som anges i naturrestaureringslagen, som det att avverka skog för att restaurera vissa typer av naturområden gentemot målet att inte avverka skog för att säkra skogsmiljöer. I ljuset av den så kallade LULUCF-förordningen lyftes ett konkret förslag fram i februari 2025 av den svenska Miljövårdsberedningen om att erbjuda ersättning till skogsägare för att de ska avstå från skogsavverkning samt låta skogen stå och verka som koldioxidabsorbent som ett led i Sveriges ansträngningar för att uppnå sina åtaganden på miljö- och klimatområdet.s. 79