Stycket

6.Bestämmelsen om rätten kultur för minoriteter, artikel 27 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, är central här, och det nämns att minoriteters kulturer vanligen är sammankopplad med användandet av mark och naturresurser. Man hänvisar här till det Högsta domstolen i Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) uttryckt om artikeln. Artikel 27 kan innebära att det kan vara nödvändigt att tillförsäkra samer fortsatt tillgång till mark som de traditionellt har brukat om det utgör en förutsättning för vidmakthållandet av kulturen. Förutom att kort nämna några avgöranden från FN:s människorättskommitté gällande tillämpningen av artikel 27, erinrar man om den allmänna rekommendationen från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter gällande tolkningen av artikel 27, där det uttrycks att skyddet för rätten (…) may require positive legal measures of protection and measures to ensure the effective participation of members of minority communities in decisions which affect them. Med andra ord, ett effektivt deltagande av samerna i beslutsfattande som rör nyttjande av traditionella marker är en del av skyddet i artikel 27. När det gäller FN:s urfolksdeklaration nämner man att deklarationen, trots att den inte är bindande, ändå i vissa delar kan ge uttryck för en rådande politisk och folkrättslig syn på urfolksfrågor. Här lyfts särskilt de bestämmelser som rör konsultation och samtycke (artikel 18 och 19). Artikel 19 innehåller principen om FPIC.s. 11