1.I en rad rättsliga sammanhang jämställs sambor med makar. Det gäller, vid tillämpningen av vissa familjerättsliga regler såsom föräldrabalkens regler om vårdnad, boende och umgänge, adoption liksom underhåll till barn, när väl ett rättsligt faderskap eller föräldraskap är fastställt.s. 196
2.Också enligt viss annan civilrättslig lagstiftning jämställs sambor och gifta. Ofta läggs då sambolagens definition av sambor till grund för förståelsen av vilka par som ska definieras som sambor och därmed likställas med makar.s. 196
3.Bor ogifta sambor i en hyresrätt jämställs de med makar enligt 12 kap. 1 § jordabalken (1970:994), den s.k. hyreslagen. Vidare ingår sambor i personkretsen för anhörig- och närståendeersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakar någon annans död ska betala särskild anhörigersättning till den som stod den avlidne särskilt nära. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt. I förarbetena uttalas att: ”Ett nära förhållande i bestämmelsens mening finns normalt mellan t.ex. makar, sambor, föräldrar och barn samt syskon”. En annan sak är att sambor synes undantagna från ersättning till följd av förlust av underhåll som enligt lag tillkommer efterlevande. Av 5 kap. 2 § skadeståndslagen följer att: Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för 1. begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet, 2. förlust av underhåll, 3. personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet. Utformningen av 5 kap. 2 § 1 st. skadeståndslagen, utgår från det förhållandet att endast barn och makar har en lagstadgad rätt till underhåll (7 kap. föräldrabalken, 6 kap äktenskapsbalken). Formuleringen i 5 kap. 2 § 2 st. skadeståndslagen rörande den som på annat sätt var beroende av den avlidne syftar dock enligt motiven till att ge även en sambo möjlighet att få ersättning för förlorat underhåll. I förarbetena till skadeståndslagen betonades så tidigt som år 1975 att samspelet mellan parternas ekonomi under ett samboende kan leda till ett behov av ekonomiskt stöd motsvarande de som gäller vid ett äktenskap: Hänsyn bör bl.a. tas till att människor allt oftare bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Intresset att efterlevande får sin försörjning tryggad vid dödsfall kan i dessa fall vara lika stort som när en familjerättslig underhållsplikt har förelegat. [---]. Ett krav som enligt min mening bör ställas upp är att den som uppburit underhållet har varit beroende av den avlidne för sin försörjning. Är detta krav uppfyllt, bör å andra sidan hänsyn kunna tas inte bara till underhåll som faktiskt har utgått vid dödsfallet utan även – på samma sätt som vid familjerättsligt grundade underhållsanspråk – till underhåll som det kan antas att den avlidne. om han hade levat, skulle ha utgett inom en nära framtid. I skadeståndslagen understryks således att sambor kan ha ett lika stort behov av att efterlevande får sin försörjning tryggad vid dödsfall som när en familjerättslig underhållsplikt (mellan makar) har förelegat. Enligt förarbetena är dock en förutsättning för skadestånd att den efterlevande var beroende av den avlidne för sin försörjning. Om den efterlevande har fullgod förmåga att försörja sig själv kan denne inte erhålla skadestånd om sambon dödas. I praktiken begränsas möjligheten till skadestånd även av 5 kap. 3 § skadeståndslagen som anger att vid bestämmandet av ersättning för förlust av underhåll avräknas förmåner enligt socialförsäkringsbalken.s. 196
4.I offentligrättsliga frågor om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen ges avsaknaden av en vigsel ingen betydelse. Istället tillämpas bestämmelserna om makars ömsesidiga underhållsskyldighet analogt för samboende enligt sambolagen. I Socialstyrelsens Handbok för försörjningsstöd formuleras det på följande sätt: En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Nämnden bör dock kunna göra undantag från principen om gemensamma tillgångar i de situationer där den ena parten är eller har varit utsatt för våld eller övergrepp av den andra parten. Om en person som är, eller har varit, utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående ansöker om ekonomiskt bistånd kan socialtjänsten försöka hjälpa den enskilde att få medel till sin försörjning från den andre parten. På samma sätt jämställs gifta och sambor när beloppsgränser för den s.k. riksnormen beräknas jämte 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400) samt 12 kap. socialtjänstförordningen (2025:468). I fråga om skilda former av offentligrättsligt ekonomiskt bistånd till enskild används även konstruktionen hushållsgemenskap. I 12 kap. 3 § socialtjänstförordningen stadgas att: För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushållsgemenskap med flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågor om bevisbörda och beviskrav avseende samboförhållande vid krav på återbetalning av bostadsbidrag i HFD 2013 ref. 50. Av detta avgörande följer att en utredning av om ett samboförhållande föreligger kan vara komplicerad när det utpekade paret hävdar att de inte är sambor utan särbor eller ”bara” vänner. Om inte lätt konstaterbara omständigheter föreligger, såsom folkbokföring på samma adress och gemensamma barn, behövs en ingående bedömning av parternas inbördes förhållande i olika avseenden, och även av deras gemensamma uttryckliga vilja att förhållandet ska betraktas som ett samboförhållande (se prop. 2002/03:80 s. 43 ff.). Sambor återkommer i en rad paragrafer i socialförsäkringsbalken (2010:110; SFB). Det rör garantipension (65 kap. 2 § SFB), äldreförsörjningsstöd (74 kap. 3 § SFB). Av 95 kap. 6 § SFB rörande bostadsbidrag framgår att om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska de likställas med sambor, samma formulering återfinns i 100 kap. 3 § SFB om bostadstillägg samt i 103 b kap. SFB om boendetillägg. I 91 kap. 5 § SFB rörande premiepension betonas relationen vid dödsfallet.s. 197
5.Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2021:42 framkommer att ett samboförhållande inte upphör om en av samborna bor på äldreboende eller en annan vårdinrättning. En liknande bedömning gjorde Högsta domstolen, 27 år tidigare, i avgörandet ”Samborna och gruppboendet” NJA 1994 s. 61.s. 198
6.I vissa fall, t.ex. vad gäller förlängd omställningspension (80:4 SFB), krävs dock vid sidan av samboende jämte 1 § sambolagen även att relationen kvalificeras genom att de samboende tidigare har varit gifta, har gemensamma barn eller att en efterlevande är gravid.s. 199
7.Har en sambo dött, och saknas arvingar eller testamente, kan den efterlevande sambons ekonomi och behov av underhåll, här uttryckt som ”varit beroende av arvlåtaren för sitt uppehälle”, läggas till grund för ett arvsavstående av Allmänna arvsfonden till förmån för den efterlevande sambon (3 kap. 10 § lagen [2021:401] om Allmänna arvsfonden). Härvid beaktas — till skillnad från vad som gäller enligt sambolagen — samboendets längd.s. 199
8.Sammantaget ger lagstiftningen utanför familjerätten uttryck för att sammanflätningen av sambors ekonomi kan leda till att en ekonomiskt svagare sambo blir beroende av en ekonomiskt starkare sambo. I dessa rättsområden ges således avsaknaden av en giltig vigsel så gott som ingen betydelse. Vid tillämpningen av de offentligrättsliga regelverken innebär det, vanligen, att det offentligas utgifter kan begränsas genom det ansvar gentemot varandra som såväl makar som sambor då åläggs. Ett motsvarande ansvar åläggs inte sambor enligt sambolagen.s. 199