Prop. 1990/91:8 s. 32, prop.1997/98:7 s. 36 och prop. 2005/06:99 s. 50. Denna utgångspunkt har kritiserats av vid ett flertal tillfällen, se exempelvis Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428; Ryrstedt, E., Kravet på konsensus — till barnets bästa? i SvJT 2003 s. 340 särskilt på s. 342. 1 2 Ett gemensamt vårdnadsansvar har även förutsatts minska antalet tvister mellan föräldrar samt öka jämlikheten mellan dem. Se Singer, A., Gemensam vårdnad för alla föräldrar – Barnets bästa eller social ingenjörskonst? i SvJT 2014 s. 348–356 särskilt på s. 351. 13 Prop. 1997/98:7 s. 51. 14 Se prop. 2024/25:10 s. 75. 15 Denna pendelrörelse har även uppmärksammats i förhållande till den så kallade ”återföreningsprincipen” som gäller på socialrättens område. Även återföreningsprincipen syftar till att tillgodose barnets nära och goda och kontakt med båda föräldrarna. Se Gustafsson, H., Wejedal, S. och Östlund A., ”Lex lilla hjärtat” – Om rättsprocesserna och den politiska pendeln, i Förvaltningsrättslig tidskrift 2020, s. 671–709 särskilt på s. 688 ff. 16 Se prop. 2024/25:10 s. 12. Regeringen omnämner inte Lilla hjärtat eller Tintin uttryckligen i propositionen, utan anger endast att: ”Under de senaste åren har flera uppmärksammade fall inträffat där barn blivit utsatta för dödligt våld av en förälder. Dessa tragiska händelser belyser behovet av att agera för att stärka skyddet för barn från att utsättas för våld och andra kränkningar.” Att uttalandet rör Lilla Hjärtat och Tintin är min tolkning av det skrivna. 17 Prop. 2024/25:10 s. 16. 1 8 Prop. 2024/25:10 s. 16. 19 Prop. 2024/25:10 s. 18. 20 NJA 2023 s. 1018, p. 6. 2 1 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 22 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 23 NJA 2023 s. 1018, p. 13–27. 24 SÖ 1989:7. Konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn Haag den 25 oktober 1980. 25 NJA 2023 s. 1018, p. 29–31. 2 6 Prop. 2024/25:10 s. 10. 27 Prop. 1990/91:8 s. 32. 28 Ds 1989:52 s. 48. 29 Ds 1989:52 s. 36. 3 0 Prop. 1990/91:8 s. 25. 31 Ds 1989:52, bilaga 1, s. 15. 32 Prop. 1997/98:7 s. 36. 33 Prop. 1997/98:7 s. 51 f. Detta trots att portalparagrafen vid införandet endast gav uttryck för att barnets bästa skulle komma i ”främsta rummet”. 3 4 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 på s. 427 ff. 35 Inför ändringen konstaterade Ryrstedt att gemensam vårdnad var en norm i Sverige också när föräldrarna inte bor med varandra, se Ryrstedt, E., Barnets rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende eller umgänge, i JT 2005–06 s. 303–348 särskilt på s. 303. 36 Prop. 2005/06:99 s. 50 f. 37 Prop. 2005/06:99 s. 50. 38 Jfr prop. 2020/21:150 s. 74 ff. 39 Prop. 2024/25:10 s. 16. 4 0 Prop. 2024/25:10 s. 75. 41 NJA 2024 s. 480, p. 27–37. 4 2 Prop. 2024/25:10 s. 16. 43 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 542. 44 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 45 NJA 2023 s. 1018, p. 27. 46 Det går att diskutera om domstolar kan beakta alla grader av risk när de fastställer barnets bästa. Detta eftersom barnets bästa ska fastställas genom en helhetsbedömning med ledning av alla kända omständigheter i fallet. Denna diskussion behandlas inte vidare i den här artikeln av utrymmesskäl. 4 7 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 546; Se även Kaldal A., Parallella processer – En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads och LVU-mål, Jure Förlag, 2010, s. 341 f. 48 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 545. 4 9 NJA 2023 s. 1018, p. 14. 50 NJA 2023 s. 1018, p. 15. 51 Prop. 2024/25:10 s. 16 52 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 5 3 NJA 2023 s. 1018, p. 15 och 29. 54 NJA 2023 s. 1018, p. 27–29. 5 5 Se Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423– 429 särskilt på s. 427 ff. 5 6 Prop. 2005/06:99 s. 49 f. 57 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428 f.
Hänvisas från p. 5 (s. 109)
Prop. 1990/91:8 s. 32, prop.1997/98:7 s. 36 och prop. 2005/06:99 s. 50. Denna utgångspunkt har kritiserats av vid ett flertal tillfällen, se exempelvis Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428; Ryrstedt, E., Kravet på konsensus — till barnets bästa? i SvJT 2003 s. 340 särskilt på s. 342. 1 2 Ett gemensamt vårdnadsansvar har även förutsatts minska antalet tvister mellan föräldrar samt öka jämlikheten mellan dem. Se Singer, A., Gemensam vårdnad för alla föräldrar – Barnets bästa eller social ingenjörskonst? i SvJT 2014 s. 348–356 särskilt på s. 351. 13 Prop. 1997/98:7 s. 51. 14 Se prop. 2024/25:10 s. 75. 15 Denna pendelrörelse har även uppmärksammats i förhållande till den så kallade ”återföreningsprincipen” som gäller på socialrättens område. Även återföreningsprincipen syftar till att tillgodose barnets nära och goda och kontakt med båda föräldrarna. Se Gustafsson, H., Wejedal, S. och Östlund A., ”Lex lilla hjärtat” – Om rättsprocesserna och den politiska pendeln, i Förvaltningsrättslig tidskrift 2020, s. 671–709 särskilt på s. 688 ff. 16 Se prop. 2024/25:10 s. 12. Regeringen omnämner inte Lilla hjärtat eller Tintin uttryckligen i propositionen, utan anger endast att: ”Under de senaste åren har flera uppmärksammade fall inträffat där barn blivit utsatta för dödligt våld av en förälder. Dessa tragiska händelser belyser behovet av att agera för att stärka skyddet för barn från att utsättas för våld och andra kränkningar.” Att uttalandet rör Lilla Hjärtat och Tintin är min tolkning av det skrivna. 17 Prop. 2024/25:10 s. 16. 1 8 Prop. 2024/25:10 s. 16. 19 Prop. 2024/25:10 s. 18. 20 NJA 2023 s. 1018, p. 6. 2 1 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 22 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 23 NJA 2023 s. 1018, p. 13–27. 24 SÖ 1989:7. Konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn Haag den 25 oktober 1980. 25 NJA 2023 s. 1018, p. 29–31. 2 6 Prop. 2024/25:10 s. 10. 27 Prop. 1990/91:8 s. 32. 28 Ds 1989:52 s. 48. 29 Ds 1989:52 s. 36. 3 0 Prop. 1990/91:8 s. 25. 31 Ds 1989:52, bilaga 1, s. 15. 32 Prop. 1997/98:7 s. 36. 33 Prop. 1997/98:7 s. 51 f. Detta trots att portalparagrafen vid införandet endast gav uttryck för att barnets bästa skulle komma i ”främsta rummet”. 3 4 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 på s. 427 ff. 35 Inför ändringen konstaterade Ryrstedt att gemensam vårdnad var en norm i Sverige också när föräldrarna inte bor med varandra, se Ryrstedt, E., Barnets rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende eller umgänge, i JT 2005–06 s. 303–348 särskilt på s. 303. 36 Prop. 2005/06:99 s. 50 f. 37 Prop. 2005/06:99 s. 50. 38 Jfr prop. 2020/21:150 s. 74 ff. 39 Prop. 2024/25:10 s. 16. 4 0 Prop. 2024/25:10 s. 75. 41 NJA 2024 s. 480, p. 27–37. 4 2 Prop. 2024/25:10 s. 16. 43 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 542. 44 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 45 NJA 2023 s. 1018, p. 27. 46 Det går att diskutera om domstolar kan beakta alla grader av risk när de fastställer barnets bästa. Detta eftersom barnets bästa ska fastställas genom en helhetsbedömning med ledning av alla kända omständigheter i fallet. Denna diskussion behandlas inte vidare i den här artikeln av utrymmesskäl. 4 7 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 546; Se även Kaldal A., Parallella processer – En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads och LVU-mål, Jure Förlag, 2010, s. 341 f. 48 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 545. 4 9 NJA 2023 s. 1018, p. 14. 50 NJA 2023 s. 1018, p. 15. 51 Prop. 2024/25:10 s. 16 52 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 5 3 NJA 2023 s. 1018, p. 15 och 29. 54 NJA 2023 s. 1018, p. 27–29. 5 5 Se Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423– 429 särskilt på s. 427 ff. 5 6 Prop. 2005/06:99 s. 49 f. 57 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428 f.s. 109