Stycket

2.De svenska domstolarna har historiskt varit ovilliga att skicka begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen. I december 2022 meddelade dock Högsta domstolen ett vägledande avgörande, NJA 2022 s. 1051 (AstraZenecas tilläggsskydd), vilket ser ut att ha förändrat landskapet för förhandsavgöranden i Sverige. Domstolens slutsats är att bestämmelsen i artikel 267.3 FEUF, i en svensk kontext, ska betraktas som en normerande regel för svenska domstolsförfaranden. Detta innebär följaktligen att när regeln åsidosätts eller tillämpas felaktigt, måste detta ses som ett rättegångsfel, som kan vara grovt. I det specifika fallet fann domstolen att Patent- och marknadsöverdomstolen borde ha skickat en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (även om parterna inte uttryckligen hade begärt det) och att underlåtenheten att göra det utgjorde ett grovt rättegångsfel.s. 833