Heuman, s. 95. 1 3 Lindskog, p. III 5.2.3, not 163. 14 Heuman, JT 2008–09 s. 378, JT 2003–04 s. 146 ff., Lindskog p. III 5.2.3. Söderlund, JT 2004–05 s. 695. 15 7 kap. 54 § aktiebolagslagen. 1 6 Se Lindskog, p. III 5.2.3, not 163 angående att se en aktieägare som legalrepresentant för bolaget i det aktuella exemplet. 17 NJA 2015 s. 466. 1 8 Se ovan fotnot 16. 19 Jfr 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. 2 0 Jfr 14 kap. 11 § och 18 kap. 12 § rättegångsbalken, Fitger m.fl., Rättegångsbalken (20 februari 2025, version 97, JUNO), kommentaren till 18 kap. 12 §. 21 Heuman, JT 2008–09 s. 378, JT 2003–04 ff., Lindskog p. III 5.2.3. 22 NJA 2015 s. 466. 23 Heuman, s. 95, jfr NJA 2015 s. 466. 24 En sådan talan bör tillåtas då skiljemäns kompetens att pröva olika frågor av tvistemåls beskaffenhet sträcker sig längre än domstolars, SOU 1994:81 s. 86 och prop. 1998/99:35 s. 60. Skiljemän kan även pröva förekomsten av en viss omständighet enligt 1 § 1 st. lag (1999:116) om skiljeförfarande. 2 5 Heuman, s. 373, SOU 1994:81 s. 137 och prop. 1998/99:35 s. 104 f. 26 Heuman, s. 373. 27 Heuman, s. 376. 2 8 Heuman, JT 2008–09 s. 378, JT 2003–04 s. 146 ff., Lindskog p. III 5.2.3. 29 7 kap. 53 § aktiebolagslagen.
Hänvisas från p. 4 (s. 697)
4.Ser vi vidare till doktrin så har meningarna historiskt sett gått isär i frågan, men en konsensus tycks ha bildats på senare år. Nial resonerade för knappt hundra år sedan för att en interventionsrätt skulle kunna föreligga för aktieägare när en talan om klander av bolagsstämmobeslut hanteras inom ett skiljeförfarande då frågan, då som nu, var oreglerad. I nutid utesluter däremot Heuman rätten till intervention i skiljeförfaranden då ett avtal om skiljeförfarande endast binder parterna som har ingått det — och inga tredje män. Heuman menar att det endast är avtalsparterna i ett skiljeavtal som kan tvinga in varandra i ett skiljeförfarande och följaktligen kan inga utomstående tredjemän tvinga in sig själva i ett sådant förfarande. Även Lindskog menar att det framstår som osannolikt att tredjeman överhuvudtaget skulle ha någon rätt till intervention i skiljeförfarande då ett sådant förfarande grundar sig på ett avtal mellan två parter — men att majoritetsaktieägaren i den ovan angivna exempelsituationen, möjligen skulle kunna träda in i skiljeförfarandet, inte som intervenient, utan som en slags legalrepresentant för bolaget. Den rådande uppfattningen tycks dock vara att det under alla förhållanden inte bör vara tal om något som är att likna vid självständig intervention utan parternas samtycke; alltså inte den typ av intervention som är aktuell i motsvarande situation i allmän domstol.s. 697