Närliggande

4.Ett praktiskt exempel för att belysa problematiken: En aktieägare som nyligen förvärvat en majoritetspost i ett bolag har nyttjat sin röstandel för att rösta fram en ny styrelse på en bolagsstämma; inte minst därför att den tidigare styrelsen var lojal med en av minoritetsaktieägarna. Samma minoritetsaktieägare väcker då talan mot bolaget och klandrar bolagsstämmobeslutet om att välja den nya styrelsen. En aktieägare får nämligen, under påstående om att ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, föra sådan talan mot bolaget enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. Av Högsta domstolens praxis följer att den gamla styrelsen företräder bolaget vid en sådan tvist. Den gamla styrelsen, lojal med minoritetsaktieägaren som väckt talan, skulle därmed kunna besluta att bolaget ska medge talan, varpå bolagsstämmobeslutet om att utse en ny styrelse skulle upphävas eller ogiltigförklaras. Inget skulle heller hindra minoritetsaktieägaren och den gamla styrelsen från att upprepa samma process om majoritetsaktieägaren skulle rösta fram en ytterligare ny styrelse på nästa bolagsstämma. I allmän domstol skulle likväl majoritetsaktieägaren på goda grunder kunna ansöka om intervention och självständigt träda in i klandermålet och bestrida minoritetsaktieägarens talan. Därigenom skulle majoritetsaktieägaren kunna undvika en medgivandedom. Men vad gäller då om den aktuella bolagsordningen föreskriver att tvister mellan bolaget och en aktieägare ska avgöras av skiljemän? Finns interventionsrätt för majoritetsaktieägaren i ett sådant skiljeförfarande mellan minoritetsaktieägaren och bolaget företrätt av den gamla styrelsen? Eller står majoritetsaktieägaren handfallen i en sådan situation?s. 696