Citat i kontext

Var står vi nu?

1.Med hänsyn till de ”återkommande turerna” i frågan om livstidsstraffets ställning och användning finns det här anledning att lyfta fram några principiella utgångspunkter från lagstiftarens sida så som de kommer till uttryck i prop. 2018/19:138. Det framhålls sålunda där att en grundläggande utgångspunkt vid utformningen av straffbestämmelsen om mord är att regleringen ska leva upp till högt ställda krav på begriplighet och tydlighet och det bör säkerställas att regleringen är lätt att tillämpa och ger utrymme för en nyanserad straffmätning (mina kursiveringar). I det sammanhanget hänvisas också till den straffrättsliga legalitetsprincipen. Över huvud taget är det intressant att notera att det i senare lagstiftningsärenden aldrig gjorts några uttryckliga avsteg från någon av de principer om humanitet, förutsebarhet, klarhet, proportionalitet, rättvisa och konsekvens som präglade 1989 års reform av påföljdssystemet (och som också i delar kan spåras till tiden dessförinnan).s. 609

2.För domstolarnas tillämpning av regleringen lyfts i förarbeten — som en sammanfattande avslutning — följande principiella utgångspunkter fram som vägledande. Domstolarna ska göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter som är relevanta för straffmätningen i det enskilda fallet. Det ska också beaktas att dessa kan föreligga i olika grad. Att det ska göras en samlad bedömning innebär att straffmätningen kan resultera i ett tidsbestämt straff, trots att det finns omständigheter som talar för ett livstidsstraff. Så kan t.ex. vara fallet om det samtidigt finns förmildrande omständigheter av viss styrka. Det kan exempelvis röra sig om att brottet har föregåtts av kraftigt provocerande beteende (jfr prop. 2008/09:118 s. 43). Om det saknas omständigheter som talar för livstids fängelse, ska ett tidsbestämt straff dömas ut, oavsett om det föreligger några förmildrande omständigheter eller inte. Som en effekt av lagändringen höjs straffnivån även för mord som inte bestraffas med fängelse på livstid. Hela straffskalan bör användas vid straffmätningen. Med hänsyn till dessa principiella uttalanden och till utformningen av den nu gällande lagtexten i 3 kap. 1 § brottsbalken måste det sägas stå klart att livstids fängelse som straff för mord kräver att särskilt kvalificerade omständigheter (vad gäller såväl omständigheternas art som dess grad av allvar) är för handen. Det står lika klart att grundläggande straffprocessuella principer som proportionalitet, ekvivalens och förutsebarhet alltjämt är ledstjärnor som inte på något sätt har ifrågasatts under de lagstiftningsärenden som det här har hänvisats till — tvärtom har vikten av dessa principer understrukits. Det ska dessutom framhållas att det inte i några förarbeten eller i några avgöranden från Högsta domstolen har tagits något klart avstånd från uttalandet i NJA 2007 s. 194 att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. I stället har diskussionen varit inriktad på vilka fall som är att hänföra till de ”allvarligaste fallen”. De konkreta anvisningarna rörande kvalifikationsgrunden enligt prop. 2018/19:138 Jag kommer att lämna grundläggande principer och i stället fokusera på vilka konkreta anvisningar som ges tillämparen. I lagtexten i 3 kap. 1 § brottsbalken anges att det som skäl för att gärningen ska bestraffas med livstids fängelse särskilt ska beaktas följande.s. 610

3.1) Att gärningen föregåtts av en noggrann planering.s. 611

4.2) Att den präglats av särskild förslagenhet.s. 611

5.3) Att den syftat till att främja eller dölja annan brottslighet.s. 611

6.4) Att den inneburit svårt lidande för offret.s. 611

7.5) Att den annars varit särskilt hänsynslös.s. 611

8.Med hänvisning bl.a. till vad som anfördes i prop. 2013/14:194 utvecklas i prop. 2018/19:138 vad som avses med dessa särskilda kriterier. Samtidigt återges där en ”lista” med elva omständigheter som kan vara att beakta vid bedömningen av kvalifikationsgrunden är uppfylld nämligen följande.s. 611

9.6) Brottet har föregåtts av noggrann planering eller har präglats avs. 611

10.särskild förslagenhet (motsvarar punkterna 1 och 2 i lagtexten).s. 611

11.7) Gärningen har varit särskilt hänsynslös genom att den medförts. 611

12.ett svårt lidande för brottsoffret (motsvarar punkten 4 i lagtex-s. 611

13.ten).s. 611

14.8) Brottet har riktat sig mot en närstående (saknar motsvarighet is. 611

15.lagtexten).s. 611

16.9) Brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning (saknar mot-s. 611

17.svarighet i lagtexten).s. 611

18.10) Brottet har utförts i offrets hem (saknar motsvarighet i lagtex-s. 611

19.ten).s. 611

20.11) Brottet har utförts inför ögonen på närstående till offret, t.ex.s. 611

21.offrets barn (saknar motsvarighet i lagtexten).s. 611

22.12) Brottet har syftat till att främja eller dölja annan brottslighets. 611

23.(motsvarar punkten 3 i lagtexten). 13) Brottet har begåtts i samband med brott med vinningssyfte (saknar motsvarighet i lagtexten). 14) Gärningsmännen har varit i numerärt överläge (saknar motsvarighet i lagtexten). 15) Brottet har inneburit angrepp på någon i dennes tjänsteutövning (saknar motsvarighet i lagtexten). 16) Brottet har begåtts med sådan avsikt som anges i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (saknar motsvarighet i lagtexten). Men det är inte slut med det. I 29 kap. 2 § brottsbalken räknas ett antal omständigheter upp som generellt vid straffvärdesbestämningen ska anses som försvårande. Det är följande. 17) Om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått. 18) Om den tilltalade visat stor hänsynslöshet. 19) Om den tilltalade utnyttjat ett numerärt överläge eller annars utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig. 20) Om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende. 21) Om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning. 22) Om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövas i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering. 23) Om ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. 24) Om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. 25) Om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet. 26) Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller en familjs heder. 27) Om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Redan dessförinnan finns det 29 kap. 1 § brottsbalken en mer övergripande uppräkning av omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av straffvärdet, nämligen följande. 28) Den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit.s. 611

24.29) Vad den tilltalade insett eller borde ha insett om vad som härs. 613

25.anges i 28.s. 613

26.30) De avsikter eller motiv som den tilltalade har haft.s. 613

27.31) Om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv el-s. 613

28.ler hälsa eller trygghet till person (det ska inte bara beaktas, dets. 613

29.ska särskilt beaktas).s. 613

30.Nej det är inte slut där. I 29 kap. 2 a § anges dessutom ett antal omständigheter som ska anses som synnerligen försvårande vid bestämmandet av straffvärdet. Det är följande.s. 613

31.32) Om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv el-s. 613

32.ler hälsa eller trygghet till person och a) innefattat användnings. 613

33.av skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne ochs. 613

34.b) begåtts på allmän plats eller motsvarande eller c) haft bak-s. 613

35.grund i eller varit ägnat att framkalla en konflikt mellan gruppers. 613

36.av personer i vilken skjutvapen eller sprängämne eller annat lik-s. 613

37.nande ämne använts.s. 613