Närliggande

2.Efter den senaste reformen har det publicerats inte mindre än tre prejudikatavgöranden från Högsta domstolen, nämligen NJA 2021 s. 33, 2021 s. 377 och 2021 s. 583. Vid en närläsning av avgörandena är samstämmigheten överlag mycket god, men det finns nyansskillnader. Men det som framför allt saknas är en mer hållfast vägledning om hur olika konkreta omständigheter på ett principiellt plan ska graderas. Det är i någon mån förståeligt och naturligt med hänsyn till upprepade anvisningar i förarbeten och praxis om att helhetsbedömningar måste göras och att det då måste tas hänsyn till de unika omständigheterna i det enskilda fallet. Men en schabloniserad analys — med jämförelse med ovan angivna ”tabell” — ger vid handen att avgörandena i NJA 2021 s. 32 och 2021 s. 377 innebär att utgångspunkten är att straffvärdet för mord, till följd av den senaste lagändringen, är fängelse i 16 år (i stället för 14 år). En annan slutsats som kan dras av dessa båda avgöranden är att utrymmet för att döma till ett tidsbestämt straff i intervallet 16–18 är (jfr ”tabellen” ovan) är kraftigt inskränkt; dessa fall ska helt enkelt förpassas till området för livstidsstraff. Samtidigt — aningen motstridigt — ger båda fallen uttryck för behovet av nyanserade och flexibla bedömningar med hänsyn till inte minst en proportionell rättstillämpning. Det förhållandet att man nästan helt ”avskaffar” tillämpningen i intervallet 16–18 år begränsar ju möjligheter för mer nyanserade bedömningar. I det sammanhanget är det intressant att notera att Högsta domstolen i NJA 2023 s. 29 (I) uttalar att ”om det finns försvårande omständigheter kan det motivera ett längre tidsbestämt fängelsestraff än sexton år, i första hand arton år, eller livstids fängelse” (min kursivering).s. 608