Stycket

7.Det är också så som man i svensk praxis i allmänhet har sett på den här frågan. I exempelvis rättsfallet ”Whiskybilderna” NJA 2021 s. 1124 angav Högsta domstolen att den nationella domstolen ska kontrollera om den ifrågasatta nationella begränsningen av den fria rörligheten rimligen kunde anses proportionerlig och motiverad och att detta skulle göras ”med utgångspunkt i de skäl som anförts för åtgärden och vad som i övrigt framkommer genom utredningen” (p. 20). Högsta domstolen tycks alltså inte ha behandlat frågan om den nationella åtgärden kunde anses proportionerlig som en bevisfråga utan — mer i linje med svensk rättstradition — gjort en självständig bedömning i sak på grundval av den i målet tillgängliga utredningen. Inte heller lutade sig Marknadsdomstolen mot något bevisbörderesonemang i det så kallade Gourmet-målet som gällde frågan om det dåvarande svenska annonseringsförbudet för alkohol var förenligt med unionsrättens regel om fri rörlighet för varor. I stället avgjorde Marknadsdomstolen den i målet centrala frågan om annonseringsförbudets effektivitet på grundval av den samlade utredningen i målet. Domstolen gick därmed inte på Gourmets linje om att Konsumentombudsmannen hade bevisbördan för att det aktuella förbudet var proportionerligt. Samma angreppssätt har tillämpats i rättsfall som gällt frågan om lotterilagen var förenlig med unionsrättens regler om fri rörlighet för tjänster.s. 566