Rättsfall

NJA 2021 s. 1124

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2021 s. 1124

BibTeX

@misc{nja-2021-s-1124,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2021 s. 1124}},
  year         = {2021},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Unionsrättsliga ersättningsanspråk mot staten1 hänvisning

Erik Mårild, Klas Granlund · SvJT 2025 s. 549–569 · 1 ställe

Det är också så som man i svensk praxis i allmänhet har sett på den här frågan. I exempelvis rättsfallet ”Whiskybilderna” NJA 2021 s. 1124 angav Högsta domstolen att den nationella domstolen ska kontrollera om den ifrågasatta nationella begränsningen av den fria rörligheten rimligen kunde anses proportionerlig och motiverad och att detta skulle göras ”med utgångspunkt i de skäl som anförts för åtgärden och vad som i övrigt framkommer genom utredningen” (p. 20). Högsta domstolen tycks alltså inte ha behandlat frågan om den nationella åtgärden kunde anses proportionerlig som en bevisfråga utan — mer i linje med svensk rättstradition — gjort en självständig bedömning i sak på grundval av den i målet tillgängliga utredningen. Inte heller lutade sig Marknadsdomstolen mot något bevisbörderesonemang i det så kallade Gourmet-målet som gällde frågan om det dåvarande svenska annonseringsförbudet för alkohol var förenligt med unionsrättens regel om fri rörlighet för varor. I stället avgjorde Marknadsdomstolen den i målet centrala frågan om annonseringsförbudets effektivitet på grundval av den samlade utredningen i målet. Domstolen gick därmed inte på Gourmets linje om att Konsumentombudsmannen hade bevisbördan för att det aktuella förbudet var proportionerligt. Samma angreppssätt har tillämpats i rättsfall som gällt frågan om lotterilagen var förenlig med unionsrättens regler om fri rörlighet för tjänster.Avslutande synpunkter · p. 7 · s. 566

Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område1 hänvisning

Cecilia Andgren, Svante O. Johansson · SvJT 2022 s. 483–490 · 1 ställe

Se Eric Sinander, Gör Allmänna reklamationsnämnden till en riktig domstol i EU-rättens namn, ledarartikel i Europarättslig tidskrift häfte nr 4/2021. 1 3 Det förekommer t.ex. att domstolarna anger i domskälen att de anser att det saknas vägledning i en viss fråga (se t.ex. hovrättens dom i Högsta domstolens mål T 3379-21 gällande ansvar för fraktförare enligt artikel 23.4 i CMR). 14 I vart fall tidigare förekom uppfattningen att t.ex. Patent- och marknadsöverdomstolen var alltför sparsam med att lämna prövningstillstånd i frågor av materiell dignitet. Under senare tid verkar det dock ha skett en förändring, jfr t.ex. Högsta domstolens avgörande ”Whiskybilderna” NJA 2021 s. 1124 och ”Efternamnshindret” NJA 2021 s. 919. 15 Under 2018 skedde ett utbyte under en tremånadersperiod mellan Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl och 2020 mellan Erik Nymansson och Svante O. Johansson. Utbyte av justitieråd har också skett i några enskilda mål i båda domstolarna.fotnot 12 · s. 488