Närliggande

K2-regelverket (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) definierar kostnad med hjälp av begreppet utgift. Genom punkterna 7.2 och 7.3 definieras utgift som det ett företag lämnar eller kommer att lämna till följd av en transaktion, vilket vid betalning med likvida medel motsvarar det belopp som anges i en faktura, avtal eller liknande handling. Samtidigt definieras kostnad som utgifter som inte leder till att en tillgång ska redovisas. K3-regelverket (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) definierar kostnad utan hjälp av begreppet utgift. Kostnad definieras i p. 2.17 som en minskning av ekonomiska fördelar som medför en minskning av eget kapital, dock inte överföringar till ägare; en sådan minskning av ekonomiska fördelar kan ske till följd av utbetalningar, en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde. Det bör i sammanhanget noteras att även K3-regelverket ser kostnader som utgifter som inte tas upp som en tillgång, se exempelvis p. 18.5 (”Utgifter som inte får tas upp som tillgång och som alltid ska redovisas som kostnader är utgifter för […]”). 1 1 Det kan bland annat bero på att det närbesläktade verbet kostar betyder ha som pris. Det är således helt korrekt att säga att renoveringen kostade en miljon kronor även om resultatet av renoveringen inte förbrukats. 12 Det framgår av att AB 04 generellt använder begreppet kostnader för att i 6:4 AB 04 gå över till begreppet utgifter utan att någon betydelseskillnad synes vara avsedd. Detsamma gäller tidigare avtal som generellt sett använder begreppet kostnad men i § 3 mom. 12 AB 36, § 3 mom. 11 AB 54, 6:4 AB 65, 6:2 AB 72 respektive 6:2 AB 92 använder begreppet utgift. 13 Se K2-regelverket p. 6.10 och K3-regelverket p. 23.11. 1 4 I vart fall färgbutiken är leverantör snarare än underentreprenör. Det är emellertid språkligt enklare att tala om alla som underentreprenörer. 15 Jfr Dag Victors skiljaktiga mening i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441 (”I de fall då parten processat med hjälp av ett fristående ombud bereder bedömningen av den faktiska kostnaden regelmässigt inte några särskilda problem. Den uppgår till det arvode som ombudet debiterat parten.”) 16 Jfr "Nybropalatset" Svea hovrätt, T 10408-14, s. 9. 17 Till yttermera visso är det möjligt att entreprenörens bristande likviditet i det enskilda fallet är en följd av att beställaren inte betalat entreprenören. En ordning där entreprenören kan hamna i ett moment tjugotvå där han inte har rätt att kräva beställaren eftersom han ännu inte fått betalt från beställaren (och därför inte kan betala sina underentreprenörer) är inte rimlig. 1 8 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491. 19 Uppfattningen synes exempelvis godtas av Byggherrarna (Vägledning om tillämpning av självkostnadsprincipen 2021, s. 18 f.). 20 Dvs. sin skyldighet att fullgöra sin uppgift så att beställaren erhåller bästa ekonomiska och tekniska resultat respektive att genomföra upphandling till så förmånliga villkor för beställaren som förhållandena medger. 2 1 För ytterligare exempel på spill och överskott, se avsnitt 5.3 i Byggherrarnas vägledning om tillämpning av självkostnadsprincipen. 2 2 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491 (“Dersom avskrivningsfasen er over, er det som nevnt ovenfor klart at entreprenøren likevel skal ha vederlag for utstyr som stilles til disposisjon.”). 2 3 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491. 2 4 Det är ingen enkel fråga. Ofta kommer entreprenören och beställaren därför överens om ett timpris för olika kategorier av arbetare (i entreprenader som utförs under flera år inte sällan med viss indexuppräkning). Då kan det i stället uppkomma frågor kring vad som närmare ingår i timpriset. Eftersom vi i detta fall antar att någon överenskommelse om timpris inte har träffats lämnas sådana frågor därhän med noteringen att de frågorna i viss mån diskuteras i ”Nybropalatset” s. 8 f. 25 Jfr Tore Sandvik, Entreprenørrisikon, s. 175 f. 26 Jfr Dag Victors skiljaktiga mening i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441 (”I det nu aktuella målet har If inte haft några särskilda kostnader för ombudsarvode eftersom det ombud som utfört bolagets talan varit en i bolaget anställd jurist som inte erhållit någon särskild ersättning för sitt arbete i målet”). 27 Jfr de svårigheter som lyfts fram i ”Bilstugan” med den därtill tillkommande gränsdragningsproblematiken mellan vilka kostnader som ersätts som självkostnader och vilka kostnader som anses utgöra kostnader för centraladministration och därför inte ersätts särskilt utan istället genom entreprenörarvodet. Jfr vidare Formulär LR06 utgiven av Byggföretagen som bl.a. bygger på schablonprocentsatser för beräkning av ersättningsgrunder. Byggföretagen tar sedan 2015 inte längre fram sådana procentsatser bl.a. med motiveringen att bolagens kostnader för diverse utgifter ser olika ut och att procentsatserna inte längre ansågs ge en rättvis bild av det enskilda bolagets faktiska kostnader. 2 8 Ett exempel är en entreprenör som vid flera tillfällen köpt in samma typ av makadam — men till olika pris — och därefter sammanblandat de olika inköpen i samma upplag. 2 9 För en översiktlig genomgång av regelverket, se Skatteverkets Vägledning » 2024 » Bokföring & redovisning » Poster i balans- och resultaträkningen » Lager » Varulager.

Hänvisas från p. 2 (s. 490)