- K2-regelverket (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) definierar kostnad med hjälp av begreppet utgift. Genom punkterna 7.2 och 7.3 definieras utgift som det ett företag lämnar eller kommer att lämna till följd av en transaktion, vilket vid betalning med likvida medel motsvarar det belopp som anges i en faktura, avtal eller liknande handling. Samtidigt definieras kostnad som utgifter som inte leder till att en tillgång ska redovisas. K3-regelverket (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) definierar kostnad utan hjälp av begreppet utgift. Kostnad definieras i p. 2.17 som en minskning av ekonomiska fördelar som medför en minskning av eget kapital, dock inte överföringar till ägare; en sådan minskning av ekonomiska fördelar kan ske till följd av utbetalningar, en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde. Det bör i sammanhanget noteras att även K3-regelverket ser kostnader som utgifter som inte tas upp som en tillgång, se exempelvis p. 18.5 (”Utgifter som inte får tas upp som tillgång och som alltid ska redovisas som kostnader är utgifter för […]”). 1 1 Det kan bland annat bero på att det närbesläktade verbet kostar betyder ha som pris. Det är således helt korrekt att säga att renoveringen kostade en miljon kronor även om resultatet av renoveringen inte förbrukats. 12 Det framgår av att AB 04 generellt använder begreppet kostnader för att i 6:4 AB 04 gå över till begreppet utgifter utan att någon betydelseskillnad synes vara avsedd. Detsamma gäller tidigare avtal som generellt sett använder begreppet kostnad men i § 3 mom. 12 AB 36, § 3 mom. 11 AB 54, 6:4 AB 65, 6:2 AB 72 respektive 6:2 AB 92 använder begreppet utgift. 13 Se K2-regelverket p. 6.10 och K3-regelverket p. 23.11. 1 4 I vart fall färgbutiken är leverantör snarare än underentreprenör. Det är emellertid språkligt enklare att tala om alla som underentreprenörer. 15 Jfr Dag Victors skiljaktiga mening i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441 (”I de fall då parten processat med hjälp av ett fristående ombud bereder bedömningen av den faktiska kostnaden regelmässigt inte några särskilda problem. Den uppgår till det arvode som ombudet debiterat parten.”) 16 Jfr "Nybropalatset" Svea hovrätt, T 10408-14, s. 9. 17 Till yttermera visso är det möjligt att entreprenörens bristande likviditet i det enskilda fallet är en följd av att beställaren inte betalat entreprenören. En ordning där entreprenören kan hamna i ett moment tjugotvå där han inte har rätt att kräva beställaren eftersom han ännu inte fått betalt från beställaren (och därför inte kan betala sina underentreprenörer) är inte rimlig. 1 8 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491. 19 Uppfattningen synes exempelvis godtas av Byggherrarna (Vägledning om tillämpning av självkostnadsprincipen 2021, s. 18 f.). 20 Dvs. sin skyldighet att fullgöra sin uppgift så att beställaren erhåller bästa ekonomiska och tekniska resultat respektive att genomföra upphandling till så förmånliga villkor för beställaren som förhållandena medger. 2 1 För ytterligare exempel på spill och överskott, se avsnitt 5.3 i Byggherrarnas vägledning om tillämpning av självkostnadsprincipen. 2 2 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491 (“Dersom avskrivningsfasen er over, er det som nevnt ovenfor klart at entreprenøren likevel skal ha vederlag for utstyr som stilles til disposisjon.”). 2 3 Se Karl Marthinussen m.fl., NS 8405: kommentarutgave til Norsk standard 8405, s. 491. 2 4 Det är ingen enkel fråga. Ofta kommer entreprenören och beställaren därför överens om ett timpris för olika kategorier av arbetare (i entreprenader som utförs under flera år inte sällan med viss indexuppräkning). Då kan det i stället uppkomma frågor kring vad som närmare ingår i timpriset. Eftersom vi i detta fall antar att någon överenskommelse om timpris inte har träffats lämnas sådana frågor därhän med noteringen att de frågorna i viss mån diskuteras i ”Nybropalatset” s. 8 f. 25 Jfr Tore Sandvik, Entreprenørrisikon, s. 175 f. 26 Jfr Dag Victors skiljaktiga mening i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441 (”I det nu aktuella målet har If inte haft några särskilda kostnader för ombudsarvode eftersom det ombud som utfört bolagets talan varit en i bolaget anställd jurist som inte erhållit någon särskild ersättning för sitt arbete i målet”). 27 Jfr de svårigheter som lyfts fram i ”Bilstugan” med den därtill tillkommande gränsdragningsproblematiken mellan vilka kostnader som ersätts som självkostnader och vilka kostnader som anses utgöra kostnader för centraladministration och därför inte ersätts särskilt utan istället genom entreprenörarvodet. Jfr vidare Formulär LR06 utgiven av Byggföretagen som bl.a. bygger på schablonprocentsatser för beräkning av ersättningsgrunder. Byggföretagen tar sedan 2015 inte längre fram sådana procentsatser bl.a. med motiveringen att bolagens kostnader för diverse utgifter ser olika ut och att procentsatserna inte längre ansågs ge en rättvis bild av det enskilda bolagets faktiska kostnader. 2 8 Ett exempel är en entreprenör som vid flera tillfällen köpt in samma typ av makadam — men till olika pris — och därefter sammanblandat de olika inköpen i samma upplag. 2 9 För en översiktlig genomgång av regelverket, se Skatteverkets Vägledning » 2024 » Bokföring & redovisning » Poster i balans- och resultaträkningen » Lager » Varulager.
- Ett alternativ är då att bestämma kostnaden för egna hjälpmedel utifrån vad det hade kostat att hyra in ett motsvarande hjälpmedel från en extern leverantör på marknadsmässiga villkor. Den lösningen förespråkas i norsk litteratur och den svenska Högsta domstolen har i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441 använt en liknande lösning för att bestämma parts verkliga kostnad för ett rättegångsombud som var anställd av parten. Lösningen kan ses som ett förenklat sätt att bestämma alternativkostnaden, eftersom marknadspriset för att hyra in hjälpmedlet typiskt sett kan antas motsvara den intäkt som entreprenören hade kunnat få eller utgift som entreprenören hade kunnat bespara sig vid en alternativ användning av hjälpmedlet. Metoden kan alltså sägas vila på en träffande teoretisk grund, dvs. alternativkostnaden, men samtidigt undgå de praktiska problem som skulle uppstå om den verkliga alternativkostnaden skulle behöva fastställas. För beställare blir vad som kommer att läggas till grund för entreprenörens kostnad för egna hjälpmedel vidare mer förutsägbart. Metoden innebär även en god spegling av arbetets värde. 5.7 Entreprenören använder egen personal Det klara fallet ändras nu endast på så sätt att entreprenören utför målningsarbetet genom egna anställda målare och således endast hyr in måleriverktyg från målerifirman. Frågan är hur kostnaden för dessa arbetare ska fastställas.
- Vid denna bedömning gör sig motsvarande synpunkter gällande som för hjälpmedel. Alternativkostnaden framstår som en riktig teoretisk utgångspunkt men att bestämma den verkliga alternativkostnaden i varje enskilt fall är opraktiskt. Ett alternativ är då att, analogt med vad som ovan anförts om hjälpmedel och vad Högsta domstolen uttalar i ”Bilstugan” NJA 2009 s. 441, bestämma kostnaden utifrån en måttlig (marknadsmässig) kostnad för att hyra in personal under motsvarande tid från en extern leverantör. Härigenom löses de praktiska problem som uppkommer när alternativkostnaden utgör grund för kostnaden samtidigt som metoden alltjämt har en godtagbar teoretisk grund. För beställaren blir det vidare mer förutsägbart vad som kommer att läggas till grund för entreprenörens kostnad för arbete. Metoden innebär även en god spegling av arbetets värde. 5.8 Entreprenören använder material från eget lager Vi återgår nu till det ursprungliga fallet och ändrar det endast på så sätt att entreprenören för att utföra de ifrågavarande arbetena använder målarfärg från sitt eget lager i stället för att köpa målarfärgen från färgbutiken.
Rättsfall
NJA 2009 s. 441
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2009 s. 441
BibTeX
@misc{nja-2009-s-441,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2009 s. 441}},
year = {2009},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
4 hänvisningar i 2 artiklar · 4 stycken/fotnoter
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål1 hänvisning