Det kan noteras att bestämmelserna i utkastens fjärde kapitel om beställarens kontroll under avtalstiden skulle kunna aktualiseras när parterna har olika uppfattning om kontraktsarbetena, även om det inte finns någon uttrycklig reglering om oenighetsarbeten. De svårtolkade bestämmelserna om beställarens krav på åtgärdande i kap. 4 § 7 i AB 25 och ABPU 25 skulle möjligen kunna aktualiseras i vissa konflikter om oenighetsarbeten. 1 0 AB 04 och ABT 06 kap. 2 § 3. 11 AB 04 och ABT 06 kap. 2 § 4. 1 2 Se ett urval av tänkbara alternativa lösningar i avsnitt 5.3 nedan. 13 Se om kritiska linjer i Utterström, Något om kritiska linjer och glapp i entreprenader i Adestam m.fl. (red.), Festskrift till Per Samuelsson, 2024, s. 679–702. 14 Se Utterström, Entreprenadtvister i tingsrätterna 2018–2022 i Maunsbach och Hardenberger (red.), Festskrift till Peter Westberg, 2024, s. 657–672 om handläggningstider för entreprenadtvister i tingsrätterna. 1 5 Vid avsiktliga avtalsbrott gäller inte skadeståndsbegränsningen i AB 04 och ABT 06 kap. 5 § 11 st. 1, se ”Det Andra Bolaget” NJA 2014 s. 960 p. 34. 16 Jfr Iversen, Entrepriseretten, 2016, s. 157 f. 17 AB 04 och ABT 06 kap. 2 §§ 3 respektive 4. 18 AB 04 och ABT 06 kap. 3 § 4. 19 Däremot borde ett tidigareläggande av ett arbetsmoment kunna beställas som ett ÄTA-arbete. 20 Jfr AB 04 och ABT 06 kap. 2 § 1 st. 2. 21 Hävning på grund av anteciperat dröjsmål regleras i AB 04 och ABT 06 kap. 8 § 1 p. 1. Se om bestämmelsen i Heintze och Bernander, Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet, SvJT 2025 s. 149 samt Samuelsson och Utterström, Entreprenadrätten, 2024, s. 189 ff. 2 2 Jfr Andersson och Hedberg, ÄTA-arbeten och ekonomisk reglering enligt AB 04 och ABT 06, 2013, s. 67 som beskriver situationen som ”att en beställare utan stöd i kontraktshandlingarna föreskriver utökat arbete men under påstående om att arbetet inte utgör något ÄTA-arbete och att någon kontraktsreglering därmed inte är att vänta”. I sitt resonemang verkar författarna bortse från möjligheten att beställaren inte är i ond tro men att det ändå vid en senare rättslig prövning visar sig att uppfattningen var fel. 23 Iversen, Entrepriseretten, 2016, s. 175 och Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 3 uppl., 2022, s. 21 f. 24 Se Samuelsson och Utterström, Entreprenadrätten, 2024, s. 190 ff. 25 I avsaknad av betalningsplan gäller enligt AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 12 st. 3 att beställaren ska betala mot faktura för utfört kontraktsarbete. 26 AB 04 och ABT 06 kap. 6 §§ 6–10. 27 AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 14 st. 1. 28 AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 17 st. 2. 2 9 ”Kravmjölken” NJA 2017 s. 203 p. 8. 3 0 Se till exempel ”Skadorna på Läckebys arbeten” NJA 2013 s. 271 p. 7 och ”De ingjutna rören” NJA 2018 s. 653 p. 21 om tolkning av Allmänna bestämmelser i ljuset av dispositiv rätt. 31 Se NJA 2013 s. 1174 p. 9 om att konsumenttjänstlagens regler kan ge uttryck för allmänna principer som är tillämpliga på entreprenadavtal. 32 Se 8 § konsumenttjänstlag (1985:716). 3 3 I Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, Entreprenadbesiktning — BKK:s handledning förbesiktning enligt AB 04 och ABT 06, 2011, s. 11 anges att ”[t]ill skillnad mot beställarens kontroll kan en förbesiktning formellt bara avse ett arbete som är färdigt”, vilket tyder på att arbetsmomentet i vart fall inte behöver vara avslutat. Jfr Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 2022, s. 169–178 om tolkning av bestämmelserna om kontroll. 34 I Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 2022, s. 401 anförs att villkoret ”särskilda skäl” ger parterna möjlighet att påkalla förbesiktning ”utan särskilda restriktioner”. 35 Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, Entreprenadbesiktning — BKK:s handledning för besiktning enligt AB 04 och ABT 06, 2011, s. 11. 36 Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 2022, s. 400 f. 3 7 Se Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 2022, s. 401 om att normerande förbesiktningar ger ”möjligheten att i förväg få en bedömning av kontraktsenligheten i frekvent återkommande arbete”. 38 Jfr Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 2022, s. 402. 39 Parterna kan exempelvis avtala om att använda sig av ett förenklat skiljeförfarande genom SCC:s försorg. 40 AB 04 och ABT 06 kap. 10 § 1 st. 1. 41 Se begreppsbestämningarna i AB 04 och ABT 06. 4 2 NS 8405 p. 22.1 st. 1. 43 NS 8405 p. 22.3 st. 1. 44 NS 8405 p. 22.1 st. 2. 45 NS 8405 p. 23.1. 46 NS 8405 p. 23.2 st. 1. 4 7 NS 8405 p. 23.3 st. 2. 48 NS 8405 p. 23.3 st. 4. 49 NS 8405 p. 26.1 st. 1. 50 NS 8405 p. 26.1 st. 2. 51 Marthinussen m.fl., NS 8405 med kommentarer, 2016, s. 414 f. 5 2 NS 8405 p. 26.2 st. 1. 53 NS 8405 p. 43.2 st. 1–4. 54 Marthinussen m.fl., NS 8405 med kommentarer, 2016, s. 735. 55 NS 8405 p. 26.2 st. 2. 56 Marthinussen m.fl., NS 8405 med kommentarer, 2016, s. 415. 57 För att ett tillkommande arbete ska anses vara ett tilläggsarbete krävs enligt AB 04 och ABT 06 att arbetet ”står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och […] inte är av väsentligt annan natur än dessa”. Därmed begränsas beställarens kompetens att föreskriva tillkommande arbeten. 5 8 Även om den finska texten har företräde framför den officiella engelska översättningen hänvisar jag här, på grund av obefintliga kunskaper i finska, till den engelska översättningen. 59 YSE 1998 § 43 p. 1. 60 Jfr YSE 1998 § 46. 61 Se förklaringen av uttrycket i standardkontraktets ”Glossary”. 62 YSE 1998 § 44 p. 1. 63 YSE 1998 § 43 p. 2. 64 YSE 1998 § 43 p. 3 och § 59 p. 4. 65 YSE 1998 § 90. 66 Jaspers, Changes in building contracts governed by the YSE 1998 terms, publicerad på advokatbyrån berg:manns hemsida, https://www.bergmann.fi/e/article /changes_in_building_contracts_yse_1998, läst den 3 mars 2025. 6 7 AB 18 § 22 st. 1. 68 AB 18 § 12 st. 1. 69 AB 18 § 23 st. 1. 70 AB 18 § 22 st. 3. 71 Se. t.ex. Buch m.fl., AB 18, 2020, s. 335–341, Hørlyck, Entreprise — AB 18, 2019, s. 253–259 och Iversen, Entrepriseretten, 2016, s. 345–358. 72 Iversen, Entrepriseretten, 2016, s. 358. Även om Iversen skriver om det danska standardkontraktet AB 92 är resonemanget också relevant för det nyare standardkontraktet AB 18. 73 AB 18 § 64 och Buch m.fl., AB 18, 2020, s. 907. 74 AB 18 § 68 st. 1 p. c). Till denna punkt hör enligt Buch m.fl. ”hvorvidt der foreligger en ændring, der berettiger entreprenøren til ekstra betaling”, se Buch m.fl., AB 18, 2020, s. 945. 75 AB 18 § 68 st. 3–7. 76 AB 18 § 68 st. 9. 7 7 FIDIC är en förkortning för Fédération Internationale des Ingénieurs-Conseils eller International Federation of Consulting Engineers. Organisationen ger ut flera standardkontrakt, avsedda för olika typer av arbeten och avtal. När det i den här artikeln hänvisas till FIDIC Red Book avses andra upplagan (från 2017) av standardkontraktet Conditions of Contract for Construction, vanligen kallat ”Red Book”. Standardkontraktet utgår från att beställaren projekterar arbetena och kan därför sägas motsvara AB 04. 78 FIDIC Red Book p. 3.1, 3.2 och 3.7. 79 FIDIC Red Book p. 13.1. 80 FIDIC Red Book p. 13.3.1. 81 FIDIC Red Book p. 13.3.2. 8 2 FIDIC Red Book p. 4.12. 83 FIDIC Red Book p. 20.1, med hänvisning till 20.2. 84 FIDIC Red Book p. 20.2.5. 85 FIDIC Red Book p. 3.7.4. 86 FIDIC Red Book p. 3.7.5. 87 FIDIC Red Book p. 21.6. 88 FIDIC Red Book p. 16.1. 8 9 Se Eriksson, Newer Forms of Contract-Based Dispute Resolution — An examination of efficiency-driven procedures in light of traditional adversarial procedures, 2021 om olika typer av privata tvistlösningsförfaranden. 90 Utkastet är skrivet med utgångspunkt i att AB 04 eller ABT 06 gäller mellan parterna och att de avtalat om ett fast pris för kontraktsarbetena. 9 1 Se kommentarstexten till AB 04 och ABT 06 kap. 1 § 3. 9 2 Jfr Samuelsson, AB 04 — En kommentar, 3 uppl., 2022, s. 170 och 400 f. 93 AB 04 och ABT 06 kap. 3 §§ 5 och 7.
Hänvisas från p. 12 (s. 411)
1.Genom ett entreprenadavtal åtar sig entreprenören att för beställarens räkning utföra byggnads- eller anläggningsarbeten. Det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet kan vara mer eller mindre preciserat. I en renodlad utförandeentreprenad redovisar beställaren arbetsresultatet i detalj medan denne i en renodlad totalentreprenad i stället anger de funktioner som ska åstadkommas av entreprenören.s. 409
2.Beställaren har under avtalstiden rätt att föreskriva ändringar av entreprenörens åtagande. Ändringar kan gälla arbetsresultatet eller hur det ska åstadkommas. Det kan exempelvis handla om att ett föreskrivet vinylgolv ändras till ett parkettgolv eller att bergschakt ska ske genom vajersågning.s. 409
3.Ändringar kan ge entreprenören rätt till ersättning utöver det ursprungligen avtalade priset. Om det ursprungligen avtalade priset består i ett fast pris, dvs. ett på förhand bestämt belopp, är tilläggsvederlaget för ändringen tydligt skiljt från det fasta priset. Parterna kan komma överens om värdet för en ändring eller beräkna värdet utifrån en på förhand avtalad debiteringsnorm, exempelvis en timeller à-prislista. Värdet kan också baseras på entreprenörens självkostnad jämte ett procentuellt påslag som bland annat ska täcka kostnader för centraladministration och innehålla entreprenörens vinst.s. 409
4.Beställaren och entreprenören kan ha olika uppfattningar om ett arbetsmoment ingår i entreprenörens ursprungliga åtagande eller om det är en ändring av åtagandet. Att parterna har olika uppfattningar kan bero på att de tolkar entreprenadavtalet på olika sätt eller att de gör olika bedömningar om vilka förutsättningar (exempelvis om markförhållanden) entreprenören skulle ha räknat med vid avtalets ingående. Om parterna på detta sätt har olika uppfattningar om arbetsmomentet och beställaren under avtalstiden anvisar entreprenören att utföra arbetsmomentet kan entreprenören uppfatta det som en föreskriven ändring medan beställaren i stället betraktar det som en erinran om att entreprenören ska utföra arbetsmomentet enligt det ursprungligen avtalade åtagandet. Om arbetsmomentet ingår i det ursprungliga åtagandet eller inte har direkt betydelse för vilken ersättning entreprenören har rätt till.s. 410
5.Ett arbetsmoment som parterna har olika uppfattningar om det ingår i entreprenörens ursprungliga åtagande och som ännu inte har utförts av entreprenören kallas här för oenighetsarbete. Det är inget rättsligt begrepp utan benämning av en typ av anledning till konflikt som kan uppkomma mellan parterna i ett entreprenadavtal.s. 410
6.Den juridiska grunden för en konflikt om oenighetsarbete består i att respektive part vägrar prestera (betalning eller arbete) eftersom parten anser att motparten begår ett avtalsbrott eller anteciperat avtalsbrott. En sådan konflikt kan komma till uttryck i följande ställningstaganden från parterna:s. 410
7.– Beställaren anser att entreprenörens vägran att utföra arbetsmomentet är ett avtalsbrott eftersom entreprenören har en skyldighet att utföra detta utan ersättning utöver det fasta priset.s. 410
8.– Entreprenören menar att beställarens besked om att tilläggsvederlag inte kommer att utgå är ett anteciperat avtalsbrott och entreprenören saknar skyldighet att utföra arbetet utan uttrycklig beställning.s. 410
9.I Sverige är det vanligt att parterna införlivar något av standardkontrakten AB 04 eller ABT 06 i entreprenadavtalet. Standardkontrakten har en dominerande ställning i entreprenadbranschen, vilket delvis beror på att det — undantaget konsumententreprenadavtal — saknas lagstiftning om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal.s. 410
10.AB 04 och ABT 06 saknar regler som ger tydligt besked om vad som gäller för oenighetsarbete. Båda parter kan i villkoren finna stöd för sina respektive uppfattningar. Det saknas också tvistlösningsmekanismer som kan ge parterna en snabb och tillfälligt bindande lösning på konflikten. Detta medför sammantaget att parterna vid en konflikt om oenighetsarbete inte erbjuds effektiva verktyg från standardkontrakten om hur konflikter om oenighetsarbeten kan hanteras. En utblick till andra standardkontrakt för entreprenadavtal ger att det är möjligt att reglera oenighetsarbeten på ett balanserat och effektivt sätt.s. 411
11.Den här artikeln handlar om problemet med oenighetsarbeten och hur det kan regleras i entreprenadavtal. Detta sker mot bakgrund av att det saknas en tydlig reglering av oenighetsarbeten i AB 04 och ABT 06, även om det finns vissa bestämmelser i standardkontrakten som kan vara relevanta att beakta vid konflikter om oenighetsarbeten. Ett sätt att berika den svenska entreprenadjuridiken är att beakta de lösningar som förekommer i nordiska och andra internationella standardkontrakt. I artikeln beskrivs bestämmelser om oenighetsarbeten och snabb tvistlösning i standardkontrakten NS 8405, YSE 1998, AB 18 och FIDIC Red Book. Artikeln avslutas med några reflektioner om hur avtalsparter — i avsaknad av tydliga regleringar i AB 04 och ABT 06 — genom avtalsregler eller på annat sätt kan hantera oenighetsarbeten.s. 411
12.I oktober 2024 presenterades utkast till nya standardkontrakt för entreprenadavtal (AB 25 och ABPU 25). När standardkontrakten kommer att publiceras i slutlig utformning och i vilken mån de då motsvarar utkasten är oklart. De nya standardkontrakten kommer antagligen inte att få en utbredd användning förrän en ny version av AMA AF har publicerats. Mot den bakgrunden behandlas inte standardkontrakten i den här artikeln.s. 411