Se prop. 1973:160 s. 84. 1 5 Se Julstad, B. och Vesterlin, T., Anläggningslagen — En kommentar (JUNO) under 6 §. 16 Se 8 § anläggningslagen. 17 Se prop. 1973:160 s. 194. 18 Se 24 § anläggningslagen. 19 Se 24 § andra stycket 1 anläggningslagen. 20 Se prop. 1973:160 s. 236. 21 Se Julstad, B. och Vesterlin, T., Anläggningslagen — En kommentar (JUNO), under 24 §. 22 Det återgivna ändamålet är taget från ett riktigt anläggningsbeslut, se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 17 januari 2018 i mål F 6960-16. 23 Se 12 § första stycket anläggningslagen. Enligt samma bestämmelses andra stycke stadgas dock att även om synnerligt men uppkommer är en fastighet skyldig att avstå utrymme om anläggningen behövs för ett större antal fastigheter eller av annan orsak är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. 2 4 Se prop. 1973:160 s. 201. 25 Se Dahlsjö, A., Karnovkommentaren till 12 § anläggningslagen (JUNO). 26 Se prop. 1973:160 s. 347 f. och 386. 27 Se NJA 2015 s. 939 p. 8. 28 Se Österberg, T., Samfälligheter — Handbok för samfällighetsföreningar, 2023, s. 26 f. 29 Se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 17 januari 2018 i mål F 6960-16. Se även NJA 2015 s. 939 som innehåller viktiga principiella uttalanden gällande möjligheten att förnya en befintlig anläggning. 3 0 Se prop. 1973:160 s. 416. 31 Se prop. 1973:160 s. 416. 32 Se prop. 1973:160 s. 375. 33 Se prop. 1973:160 s. 332. 34 Se 53 § SFL. När sådan talan väckts kan mark- och miljödomstolen förordna att beslutet tills vidare inte får verkställas, se 53 § tredje stycket SFL. 3 5 Se 51 § SFL. 36 Se SOU 1960:25 s. 279 och Westerlind, P., Kommentar till Jordabalken. Kap. 7, 1984, Norstedts, s. 16. 37 Notera att gemensamhetsanläggningar i form av väg utgör fastighetstillbehör, se 2 kap. 1 § jordabalken. Anläggningar som uppförts innan dess att marken tagits i anspråk för gemensamhetsanläggningen förblir tillbehör till de tjänande fastigheterna. Anläggningar som emellertid uppförs efter det att marken tagits i anspråk för gemensamhetsanläggningen är i stället att anse som tillbehör till de härskande fastigheterna, se prop. 2000/01:138 s. 31. 38 Jfr RH 2001:39. 39 Notera att en dom varigenom ett stämmobeslut upphävts eller ändrats gäller även för medlem eller rättighetshavare som inte fört talan, se 53 § fjärde stycket SFL. 40 Se 53 § andra stycket SFL. 41 Se prop. 1973:160 s. 441. Detta framgår även av en e contrario-tolkning av 53 § SFL. 4 2 Se Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts avgörande den 10 oktober 2018 i mål F 4483-18. 4 3 Detta konstaterades med hänvisning till prop. 1973:160 s. 375. 4 4 Se prop. 1973:160 s. 219. 45 Se Dahlsjö, A., Karnovkommentaren till 15 § anläggningslagen, vari vederbörande skriver att ”Kostnaderna för anläggningens drift innefattar givetvis även underhåll”. 4 6 Det borde däremot finnas möjligheter att avtalsvis förbättra utsikterna att upplåtelsen tolereras. Om nyttjanderättshavaren exempelvis i avtalet har åtagit sig att i god tid meddela föreningen inför perioder med tung trafik, och medlemmarna således informeras om nyttjandet i god tid, borde det sannolikt minska risken för att upplåtelsen skulle anses stå i strid med 19 § SFL. Då skulle medlemmarna nämligen ha tid att anpassa sitt brukande av vägen. 4 7 Se Österberg, T., Samfälligheter — Handbok för samfällighetsföreningar, 2023, s. 30. 48 Se 43 § anläggningslagen. 49 Se Julstad, B. och Vesterlin, T., Anläggningslagen — En kommentar (JUNO), under 43 §. Jfr 6 och 8 §§ anläggningslagen. Detta lagstadgade skydd för de upplåtande fastigheterna är emellertid eventuellt dispositivt, och kan möjligen avtalas bort inom ramen för överenskommelsen, med innebörden att överenskommelsen godkänns oavsett intrånget/olägenheten som överenskommelsen medför. Det kan emellertid argumenteras för att det inte borde vara möjligt för samfällighetsföreningar som företräder de delägande fastigheterna att avtala bort detta skydd, då det i sin tur kan tänkas stå i strid med 19 § SFL och föreningens skyldighet att beakta varje medlems enskilda intressen i skälig omfattning — en skyldighet som föreningen inte kan avtala bort. Däremot finns det ingen möjlighet för en medlem att klandra ett styrelsebeslut att ingå en sådan överenskommelse, då det endast är stämmobeslut som kan klandras enligt 53 § SFL. 50 Julstad, B. och Vesterlin, T., Anläggningslagen — En kommentar (JUNO), under 12 §. Se också prop. 1973:160 s. 88 och 202. 51 Se prop. 1970:20 del B 2 s. 739 f. och NJA 1952 s. 288. Grundsatsen är bland annat kodifierad i 14 kap. 11 § jordabalken och 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen. Jfr även RH 2001:39. 5 2 Se prop. 1970:20 del B 2 s. 739 f. 53 I Rallyfallet prövades alltså inte sådana invändningar mot en upplåtelse som ägaren av en belastad fastighet skulle kunna anföra i ett ordinärt tvistemål. 5 4 Jfr prop. 1973:160 s. 441, vari stadgas att beslut som strider mot rättsregler som inte kan åsidosättas ens med samtycke av samtliga medlemmar torde vara att anse som en nullitet. En nullitet kan åberopas utan att en klandertalan enligt 53 § SFL behöver föras. 55 Som jämförelse har exempelvis enligt underrättspraxis ett beviljat bygglov avseende vindkraftverk medfört att det bedömts vara av väsentlig betydelse enligt 49 § första stycket 1 anläggningslagen för en fastighet att få rätt att nyttja viss väg för att få tillträde till fastigheten varpå vindkraftverket skulle uppföras, se Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts avgörande den 5 december 2016 i mål F 3134-16. Notera att sökanden var fastighetsägare till fastigheten varpå bygglovet beviljats.
Hänvisas från p. 3 (s. 236)
1.En väg som förvaltas av en samfällighetsförening kan antingen utgöra en anläggningssamfällighet enligt anläggningslagen, och då förvaltar samfällighetsföreningen den gemensamhetsanläggning som vägen utgör. En väg kan också förvaltas av en samfällighetsförening till följd av att den är belägen på en s.k. marksamfällighet, dvs. mark som är gemensam för flera fastigheter.s. 236
2.En gemensamhetsanläggning utgör en anläggning som är gemensam för flera fastigheter, exempelvis en väg. En sådan kan inrättas för det fall den tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för de deltagande fastigheterna. Endast för fastigheter för vilka det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen får gemensamhetsanläggning inrättas, och avgörande vid denna bedömning är om det föreligger ett påtagligt behov för fastigheten att ha tillgång till den nyttighet som avses med gemensamhetsanläggningen. En gemensamhetsanläggning och rätt till utrymme är samfällda för de fastigheter som deltar i anläggningen, och för anläggningens utförande och drift utgör de deltagande fastigheterna en särskild samfällighet, en s.k. anläggningssamfällighet.s. 236
3.En gemensamhetsanläggning får inrättas endast om fördelarna av ekonomisk eller annan art av anläggningen överväger de kostnader och olägenheter som anläggningen medför, det s.k. båtnadsvillkoret. Syftet med båtnadsvillkoret är att skydda enskilda fastighetsägare, och vad gäller båtnadskalkylens negativa sida tas hänsyn endast till kostnad som träffar fastighetsägarna. Exempelvis beaktas kostnader för anläggningens utförande, förrättningskostnader samt framtida underhållsoch driftskostnader. Med olägenhet avses i detta sammanhang ekonomisk olägenhet, exempelvis sådant arbete för avträde av upplåtet utrymme som drabbar fastighetsägare utan att medföra direkta utgifter, men även andra förluster och obehag som följer av förrättningen och som har ekonomisk betydelse. Om en gemensamhetsanläggning i form av en väg exempelvis skulle innebära en störning i form av trafik och buller, och detta orsakar en värdesänkning av en upplåtande fastighet, skulle det kunna beaktas vid prövningen av huruvida båtnadsvillkoret är uppfyllt. Vidare ska en gemensamhetsanläggning förläggas och utföras på sådant sätt att ändamålet med anläggningen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Detta ger uttryck för ett slags proportionalitetsprincip, som beaktar inte endast ekonomiska värden utan också ideella sådana.s. 236
4.En gemensamhetsanläggning bildas vid en anläggningsförrättning genom att lantmäterimyndigheten meddelar ett s.k. anläggningsbeslut. I ett sådant anläggningsbeslut ska bland annat anges gemensamhetsanläggningens ändamål. I förarbetena finns inga närmare riktlinjer rörande hur utförligt beslutet ska utformas, och förutsatt att det varken finns allmänna eller enskilda intressen av någon betydelse som berörs, bör det vara tillräckligt med ungefärliga angivelser i detta avseende. Ungefärliga angivelser om anläggningens ändamål lämnar större frihet för samfällighetsföreningen vid anläggningens utförande och förvaltning, och möjliggör i vissa fall att föreningen exempelvis senare justerar anläggningen utan att ett nytt anläggningsbeslut behövs. Samtidigt måste ändamålet, med tanke på att det enligt 18 § SFL avgränsar vilka förvaltningsåtgärder som föreningen får vidta, uttryckas med den tydlighet som respektive situation kräver. Ändamålet för en gemensamhetsanläggning som avser väg kan exempelvis vara att vägen ska ”hållas farbar med motorfordon året om (barmarksunderhåll och vinterväghållning) och underhållas på sådant sätt att erforderliga transporter kan genomföras rationellt och att trafiksäkerheten inte äventyras”.s. 237
5.När en gemensamhetsanläggning väl har bildats får mark och annat utrymme som behövs för anläggningen tvångsvis tas i anspråk på de deltagande fastigheterna eller annan fastighet, förutsatt att det inte orsakar synnerligt men för fastigheten. Rätten att disponera marken är enligt förarbetena att jämställa med ett tvångsservitut, och medför inte att äganderätten till marken övergår, såvida inte marken löses in.s. 237