Jfr dock Högsta domstolen dom ”De försvunna korna” (NJA 2020 s. 115).
Hänvisas från p. 2 (s. 150)
2.Redan av lydelsen kan utläsas att uppenbarhetsrekvisitet hänför sig till två tidpunkter: Tidpunkten till vilken entreprenaden ska vara färdigställd (den avtalade färdigställandetidpunkten) och tidpunkten till vilken entreprenaden kan förväntas vara färdigställd (den prognoserade färdigställandetidpunkten). I en hävningssituation är det beställaren som har bevisbördan för att den första angivna tidpunkten inträffar tidigare än den senare angivna tidpunkten. De relevanta tidpunkterna illustreras genom följande tidsaxel. En inledande grundläggande frågeställning som aktualiseras är utifrån vems informationsläge, och vid vilken tidpunkt, som uppenbarhetsrekvisitet ska bedömas? 3 Uppenbarhetsrekvisitet ska bedömas utifrån beställarens informationsläge vid hävningstidpunkten Huruvida en hävande part måste precisera den rättsliga grunden för en hävning redan i hävningsförklaringen eller om det är tillåtet att i efterhand komplettera i aktuellt hänseende är ännu inte prövat av Högsta domstolen. Däremot har den frågan behandlats i flera hovrättsavgöranden, vilka tillsammans bedöms ge ett starkt stöd för att det är tillåtet att komplettera i aktuellt hänseende. Den allmänna avtalsrättsliga utgångspunkten kan därmed sammanfattas som att en part äger rätt att häva ett avtal, så att säga på egen risk, och först därefter underbygga den rättsliga grunden till varför hävningen ska anses befogad. Motsvarande utgångspunkt bör gälla när en beställare häver med tillämpning av AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1. Som dock kommer behandlas i det följande begränsar uppenbarhetsrekvisitet beställarens möjlighet att underbygga den rättsliga grunden i efterhand vid hävning med stöd av AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1 första punkten, jämfört med den allmänna avtalsrättsliga utgångspunkten.s. 150