Stycket

35.Peczenik diskuterar även rättsanalogin mer i detalj. Enligt honom kännetecknas den av att ”ett helt regelkomplex som gäller på ett visst rättsområde tillämpas […] analogt på ett annat rättsområde.” Som exempel nämner Peczenik, stödd på Lehrberg, att ”åtskilliga av köplagens regler anses tillämpliga vid avtal om hyra av lös egendom.” Definitionen, eller åtminstone exemplet och dess ändamålsenlighet, kan emellertid diskuteras. Om Savignys definition för att skilja laganalogin från rättsanalogin ska användas, så innebär laganalogin att specifika lagregler används som underlag för analogiserandet, medan rättsanalogin stödjer sig på konstruktioner i rättsteorin som inte hör hemma i specifika lagregler (som condictio indebiti). Det kan diskuteras om det analogiserande som beskrivs i exemplet verkligen utgör rättsanalogier. Att det är fråga om analogier torde det inte råda något tvivel om, men i fall där KöpL används som underlag för en analogi rör det sig snarare om laganalogier än om rättsanalogier. Domaren grundar för det första analogin på en lag och inte på principer eller andra institut. Om KöpL används kommer underlaget dessutom att hämtas ur specifika lagregler, även om det kan vara flera, vilket gör lösningarna till laganalogier oavsett. Det torde med andra ord inte spela någon roll för distinktionen mellan lag- och rättsanalogi att KöpL:s regler bildar ett regelkomplex, för det gör alla lagar. Ett mer ändamålsenligt exempel hade varit att hänvisa till analogier baserade på en rättsprincip eller ett rättsligt institut (jfr t.ex. om condicitio indebiti i NJA 1999 s. 575). 3.4 Strömholms syn på analogin och betydelsen av att inräkna både rättsfakta och rättsföljd Stig Strömholm beskriver laganalogin som att det är ”lösningen” i lagregeln som juristen ”lånar” för att lösa ett oreglerat fall. Strömholm beskriver också att analogin är en garanti mot godtyckliga och fritt konstruerade lösningar eftersom den lösning som juristen väljer genom analogin redan har förankring i rättssystemet. Vidare bygger en analogilösning, enligt Strömholm, på en jämförelse mellan den reglerade och oreglerade situationen. En analogi förutsätter slutligen att en väsentlig och avgörande likhet uppstår vid jämförelsen mellan de gamla och nya fallen i ljuset av rätten och att denna likhet inte upphävs av någon avgörande olikhet.s. 1027