Stycket

9.Rättsfallet NJA 1983 s. 3 illustrerar hur tolkningen kan behöva användas för att klargöra att en lagregel faktiskt täcker fallets omständigheter. HD skulle pröva om rekvisitet ”fyrar och andra hjälpmedel för navigering” i dåvarande 3 § lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss, även kunde omfatta omständigheten ”sjökort” eller om rekvisitet i lagregeln endast avsåg sådana navigatoriska hjälpmedel som kunde anses ”jämförbara med fyrar” i mer avgränsad bemärkelse, såsom sjömärken som placerats i farleder. Tolkningsfrågan torde ha uppkommit därför att lagens rekvisit ”navigatoriska hjälpmedel”, som vid första anblicken tycktes brett och klart tillämpligt på sjökort, hade inskränkts genom uttalanden i förarbetena till att avse endast sådana navigatoriska hjälpmedel som kunde anses ”jämförbara med fyrar” (jfr ovan om juridiskt språkbruk och allmänt språkbruk). En viktig del i tolkningen var därför att bestämma vilken hänsyn som skulle tas till denna inskränkning när den skapade luckor i rätten.s. 1013