Stycket

3.Rättsfallet NJA 1985 s. 788 är ett exempel på när tolkningen använts för att hantera oegentliga luckor i rätten. I målet hade en professionell boxare bedrivit träning med sparringpartner, bestående i att boxarna utdelat slag mot varandra. Frågan i målet var om den professionella boxaren hade bedrivit ”träningsmatch” i den mening som avses i 1 § lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning. Enligt nyssnämnda lag är det nämligen förbjudet att delta i träningsmatch i professionell boxning. HD konstaterade att det inom boxningssporten görs skillnad mellan sparringträning och träningsmatch. För att klargöra lagregeln tillämpningsområde, dvs. avgöra om den träning som bedrivits omfattades av förbudet, lutade sig HD mot förarbetena till lagen (subjektiv teleologisk tolkning), där slagträning med sparringpartner fanns särskilt omnämnt som exempel på vad förbudet omfattade. HD tog alltså fasta på förarbetenas exempel, som fyllde ut och klargjorde tillämpningsområdet, eftersom rättskällan kunde kasta ljus över lagtextens språkliga gräns. HD konstaterade att uttrycket ”match” i träningsmatch inte hindrade en tillämpning. HD framhöll att lagstiftaren troligen markerat att annan träning än sådan som består i slagträning, såsom rent konditionsstärkande övningar, skuggboxning och slag mot särskilda redskap, inte var förbjuden. Syftet med lagregeln har enligt HD inte varit att begränsa förbudet till att gälla slagträning under mera tävlingsliknande former.HD fastslog därför att det inte kan anses oförenligt med bestämmelsens ordalydelse (betydelseområde) att slagträning med sparringpartner omfattas av förbudet mot att deltaga i träningsmatch.s. 1009