- Rättsfallet NJA 1985 s. 788 är ett exempel på när tolkningen använts för att hantera oegentliga luckor i rätten. I målet hade en professionell boxare bedrivit träning med sparringpartner, bestående i att boxarna utdelat slag mot varandra. Frågan i målet var om den professionella boxaren hade bedrivit ”träningsmatch” i den mening som avses i 1 § lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning. Enligt nyssnämnda lag är det nämligen förbjudet att delta i träningsmatch i professionell boxning. HD konstaterade att det inom boxningssporten görs skillnad mellan sparringträning och träningsmatch. För att klargöra lagregeln tillämpningsområde, dvs. avgöra om den träning som bedrivits omfattades av förbudet, lutade sig HD mot förarbetena till lagen (subjektiv teleologisk tolkning), där slagträning med sparringpartner fanns särskilt omnämnt som exempel på vad förbudet omfattade. HD tog alltså fasta på förarbetenas exempel, som fyllde ut och klargjorde tillämpningsområdet, eftersom rättskällan kunde kasta ljus över lagtextens språkliga gräns. HD konstaterade att uttrycket ”match” i träningsmatch inte hindrade en tillämpning. HD framhöll att lagstiftaren troligen markerat att annan träning än sådan som består i slagträning, såsom rent konditionsstärkande övningar, skuggboxning och slag mot särskilda redskap, inte var förbjuden. Syftet med lagregeln har enligt HD inte varit att begränsa förbudet till att gälla slagträning under mera tävlingsliknande former.HD fastslog därför att det inte kan anses oförenligt med bestämmelsens ordalydelse (betydelseområde) att slagträning med sparringpartner omfattas av förbudet mot att deltaga i träningsmatch.
- I modellen finns emellertid också ett område där likheten mellan ordet eller begreppet och verkligheten är mindre tydlig eller uppenbar för betraktaren. När man tänker på en katt tänker man kanske inte på en katt utan svans som Pelle Svanslös (som dessutom är en litterär figur) eller på en kattunge. Den ”typiska katten” är kanske en vuxen bondkatt. Som framgått av de teoretiska beskrivningarna och av rättsfallsanalyserna ovan är det dock här som tolkningen möjliggör för läsaren av ordet att, i de svåra fallen, förstå att det omfattar fler fall än de mest uppenbara (de som faller inom kärnområdet). Det är värt att påminna om rättsfallet NJA 1985 s. 788 där ordet ”match” i juridisk mening omfattade sådana situationer som rent språkligt uppenbart inte var ”matcher” eller NJA 1983 s. 3 där ett ”hjälpmedel för navigering” naturligtvis kunde vara något som var nedskrivet på papper eller digitalt, trots att exemplen (bl.a. fyrar) tycktes ha använts för att läsaren skulle associera ordet ”hjälpmedel” med fysiska anläggningar snarare än med dokument, digitala sjökort eller GPS. I de aktuella fallen kunde en bättre förståelse av regelns syfte leda till en ökad förståelse av vilken betydelse det specifika ordet borde tillskrivas för att göra regeln så rationell som möjligt. Sammanfattningsvis är regelns tillämpningsområde, precis som figuren visar, detsamma som summan av varje rekvisits yttersta språkliga betydelseområde, såsom det bestäms av tolkningsprinciperna sammanvägda.
Rättsfall
NJA 1985 s. 788
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1985 s. 788
BibTeX
@misc{nja-1985-s-788,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1985 s. 788}},
year = {1985},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
4 hänvisningar i 2 artiklar · 4 stycken/fotnoter
EU & straffrätten - studier rörande den europeiska integrationens betydelse för den svenska straffrätten2 hänvisningar
- Jfr beträffande analogiförbudet bl.a. rättsfallen NJA 1978 s.452, NJA 1985 s. 788, NJA 1988 s. 218 — där justitierådet Munck både var skiljaktig och särskilt utförlig i hit hörande frågor - samt NJA 1994 s. 480. Se även Lambertz 1986 som kommenterar fal let från 1985.
- NJA 1978 s. 452 269 NJA 1985 s. 788 269 NJA 1988 s. 218 269 NJA 1992 s. 532 199 NJA 1994 s. 480 269 NJA 1995 s. 606 138 NJA 1997 s. 175 265 NJA 1999 s. 102 126 NJA 2000 s. 302 37 NJA 200 Is. 409 137