Närliggande

3.Det finns stöd i doktrinen för att i vart fall vissa av minoritetsskyddsreglerna grundas på en princip om förbud mot majoritetsmissbruk. Nial har sålunda i samband med en genomgång av generalklausulen anfört: Personligen har jag den uppfattningen, att man här i Sverige såsom t. ex. i Danmark hade kunnat komma fram till samma princip på grundvalen av gällande rätt, utan särskilt lagstadgande. Regelns lagfästande bör dock äga betydelse ur preventionssynpunkt. Vidare ger regelns upptagande i lagen en anknytningspunkt för vissa viktiga skadeståndsregler. I de fall en rättsprincip har givit upphov till specifika bestämmelser i lag kan principen tillämpas i fall som inte omfattas av de uttryckliga bestämmelserna. Taxell har sålunda i fråga om skälighetsprincipen uttalat: En princip kan ha innefattats i lag utan att där komma till klart uttryck. Den kan ingå i eller bilda grund för enskilda lagstadganden. Den betydelsefulla skälighetsprincipen har, med stor bärvidd, konkretiserats i AvtL 36 § (och KonsumentskyddsL 3:1). Den har därutöver bildat grund för en del specialstadganden (t.ex. HyresL 5 §). Dessa lagnormer anger inte uttömmande principens verkningskrets. Skälighetsbedömningar, med olika nyanser, har betydelse långt utanför lagrummen. De fall som lagen reglerar hör till en större helhet inom vilken det finns plats för likartade rättsliga bedömningar. Med stöd av en lagpositivistisk syn skulle det dock kunna argumenteras för att majoritetsmissbruk i aktiebolagsrätten uteslutande är reglerat av lagstiftaren genom de förhållandevis detaljerade bestämmelserna i aktiebolagslagen. Även en detaljerad lagstiftning som aktiebolagslagen har emellertid luckor; lagstiftaren kan omöjligen reglera alla tänkbara situationer och samhällsutvecklingen kan för övrigt leda till att nya, oreglerade situationer uppstår. I sådana fall måste de allmänna rättsprinciperna kunna tillämpas. I synnerhet gäller detta när en rättsprincip ligger till grund för lagbestämmelserna. Conac har i frågan om just majoritetsmissbruk uttalat: Therefore, the shareholder duty not to abuse rights is often dealt with through rules, rather than by a general principle left for judges to apply. Nevertheless, since there is a need for flexibility in the management of companies — and not all conflicts of interest can be regulated in order to protect the shareholders — there is still room for abusive behaviours that national courts will then have to tackle. Ett tydligt exempel på en delvis lagreglerad rättsprincip är lojalitetsplikten. Den är lagreglerad i aktiebolagslagen genom främst jävsbestämmelserna i 8 kap. 23 och 34 §§ ABL och generalklausulen i 8 kap. 41 § första stycket ABL. Det innebär dock inte att fall som inte omfattas av de bestämmelserna är förenliga med lojalitetsplikten. Styrelseledamöterna är sysslomän och har i den egenskapen en omsorgsplikt och en omfattande lojalitetsplikt, innefattande bland annat ett förbud att otillbörligen utnyttja förmåner och andra fördelar, en skyldighet att undvika och informera om intressekonflikter, en tystnadsplikt, en upplysningsplikt och ett förbud att utnyttja bolagets affärsmöjligheter. Flera av dessa plikter, däribland tystnadsplikten och upplysningsplikten mot bolaget är inte lagreglerade, men kan grunda ett skadeståndsansvar mot bolaget vid pliktbrott. De lagregler som har härletts ur lojalitetsplikten reglerar således endast vissa lojalitetsförpliktelser; andra har endast sin grund i rättsprincipen.s. 105