Jfr Högsta domstolens skäl i NJA 1994 s. 336 och i NJA 2013 s. 822 och även Löfmarck, a.a., s. 81 ff, se s. 82 ff. Se även Högsta domstolens uttalande i NJA 2012 s. 391 som gällde en tillämpning av lagen om redovisningsmedel. När det gäller ”ackordsrätten”, nu företagsrekonstruktionsrätten, se prop. 1975:6 s. 116. Samma insolvensbegrepp torde även tillämpas inom associationsrätten, jfr t.ex. 25 kap. 36 § ABL.
Hänvisas från p. 1 (s. 754)
1.Det finns ett flertal rättsfall där Högsta domstolen gjort uttalanden av innebörden att i princip samma insolvensbegrepp tillämpas inom både konkursrätten, sakrätten och straffrätten. Insolvensbegreppet brukar i moderna rättskällor förklaras genom hänvisning till definitionen i 1 kap. 2 § andra stycket KL: Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Det som avses med att skulder betalas ”rätteligen” är att betalning sker löpande, i takt med att skulder förfaller till betalning.s. 754