Se NJA 1984 s. 493. Så är dock inte nödvändigtvis fallet i andra rättsordningar och exempelvis enligt fransk och spansk rätt syftar underhållet till att kompensera för den ekonomiska obalans mellan makarna som uppstått efter äktenskapsskillnaden, se K. Boele-Woelki m.fl., Principles of European Family Law Regarding Divorce and Maintenance Between Former Spouses, Intersentia 2004, s. 80.
Hänvisas från p. 3 (s. 612)
3.I praktiken har bodelning och underhåll mycket nära samband med varandra. Reglerna om giftorätt kan även de sägas syfta till att skydda den ekonomiskt svagare parten. Vid tiden för införandet av 1920 års giftermålsbalk (GB), då giftorätten infördes i den form den har idag, var det nästan uteslutande hustrun, eftersom hon var den av makarna som inte hade förvärvsarbetat under äktenskapet. Vid denna tidpunkt, när äktenskap i de allra flesta fall upplöstes genom ena makens död och efterlevande make inte hade arvsrätt framför gemensamma barn, hade bodelningen ofta stor ekonomisk betydelse för den make som inte förvärvsarbetat. Till detta kommer att en makes behov av underhåll är beroende av utfallet vid bodelningen. Vid bedömningen av en makes behov tas hänsyn till om hen har fått ett kapital vid bodelningen. Reglerna om underhåll kan därför sägas vara subsidiära till bodelningsreglerna. Så är dock inte fallet om ena maken ska betala ett engångsunderhåll. I sådana fall följer det av 11 kap. 6 § ÄktB att vid beräkningen av makarnas respektive andelar i boet ska ett engångsunderhåll beaktas fullt ut och vid beräkningen av vardera makens giftorättsgods ska makarnas tillgångar minskas respektive ökas med det belopp som ska utgå i form av engångsunderhåll. För sådana situationer ser vi att underhåll och bodelning hierarkiskt hamnar på samma nivå.s. 612