Närliggande

2.I NJA 1987 s. 336 tolkades förarbetena som att även värdeomdömen kan utgöra förtal, så länge det är fråga om uttalanden med viss bestämdhet, men i senare praxis har uttalats att för att en uppgift ska omfattas av förtal ska den vara så bestämd att dess sanningshalt kan prövas. Det kan exempelvis vara ett uttalande om vad någon gör, har gjort eller kan tänkas göra, men det måste inte vara uppgift om en bestämd gärning eller omständighet, utan även mera generella omdömen kan omfattas, så länge uttalandet har en viss bestämdhet och inte endast utgör ett värdeomdöme. Axberger beskriver att här finns en gråzon, som också har att göra med att förtalsuppgiften inte behöver vara identisk med det som bokstavligen framförts. I gränsfall blir det en fråga om tolkning, där sammanhang och bakomliggande omständigheter måste beaktas. Bilder kan utgöra ett uppgiftslämnande, vilket innebär att det kan vara en förtalsgrundande uppgift att dela ett foto på ett ansikte med blåmärken. Vad gäller ord som kan utgöra såväl ett skällsord som ett faktapåstående — som i fallet Egill Einarsson mot Island ovan — har HD anfört att sammanhanget ges betydelse på så sätt att om uttalandet görs vid nyhetsrapportering kan det tala för att det är en förtalsgrundande uppgift, men i sammanhang av debatterande eller polemisk karaktär kan bedömningen leda till motsatt slutsats.s. 392