Dir. 2023:145 Ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. 1 0 Se exempelvis EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima) ECLI:EU:C:2021:504, p. 135 med där angivna hänvisningar. 11 Här avses den generella yttrande- och informationsfrihet som medlemsstaterna enligt artikel 85.1 dataskyddsförordningen ska förena med rätten till integritet. 12 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 14 § yttrandefrihetsgrundlagen. 1 3 Se Axberger, Kommentar till yttrandefrihetsgrundlagen 1 kap. 14 § Karnov (JUNO) besökt 2024-03-05. 14 A.a. 15 Se 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen och NJA 2023 s. 211 Trisskrapningarna. 1 6 EU-domstolens dom den 16 december 2008 i mål C-73/07 (Satakunnan) ECLI:EU:C:2008:727. Avgörandet behandlas även nedan. 17 Se Erdos, Special, Personal and Broad Expression: Exploring Freedom of Expression Norms under the General Data Protection Regulation, Yearbook of European Law, Volume 40, 2021, Pages 398–430. Tillgänglig på https:// academic.oup.com/yel/article/doi/10.1093/yel/yeab004/6271406. 18 Att det förhåller sig på det viset kan också utläsas av bestämmelsen i artikel 17.3 a där det görs ett undantag från rätten till radering om det är nödvändigt ”[f]ör att utöva yttrande- och informationsfriheten”. 1 9 I EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima) ECLI:EU:C:2021:504 konstaterade visserligen domstolen att rätten till informationsfrihet enligt artikel 85 inte tolkas så att den motiverar att personuppgifter avseende prickning vid överträdelser av trafikregler lämnas ut till var och en som begär ut sådana uppgifter. 20 Se EU-domstolens dom den 16 december 2008 i mål C-73/07 p. 62 och dom den 14 februari 2019 i mål C-345/17 p. 59. 21 För en redogörelse av Integritetsskyddsmyndighetens tolkning av begreppet se Integritetsskyddsmyndighetens rättsliga ställningstagande IMYRS 2022:2 — Undantaget för journalistiska ändamål i 1 kap. 7 § andra stycket dataskyddslagen. 2 2 EU-domstolens dom den 16 december 2008 i mål C-73/07 (Satakunnan) ECLI:EU:C:2008:727. 23 Finska Högsta förvaltningsdomstolens dom den 23 september 2009, HFD 2009:82. 24 Europadomstolen, 27 juni 2017, Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy mot Finland, CE:ECHR:2017:0627JUD000093113. 25 EU-domstolens dom den 13 maj 2014 i målet C-131/12 (Google Spain). Domstolen talar inte uttryckligen om informationsfrihet vilket den dock gör i ett senare avgörande som också gällde sökmotorer, se EU-domstolens dom den 24 september 2019 i mål C-136/17 (G.C. and others) ECLI:EU:C:2019:14, p. 68. 26 EU-domstolens dom den 24 september 2019 i mål C-136/17 (GC and Others) ECLI:EU:C:2019:14, p. 68. 2 7 Se EU-domstolens dom den 14 februari 2019 i mål C-345/17 ECLI:EU: C:2008:727, p. 65–66 med hänvisning till Europadomstolens dom den 27 juni 2017, Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy mot Finland. 28 Se exempelvis EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima) ECLI:EU:C:2021:504, p. 135 med där angivna hänvisningar. 29 Se Törngren, Integritetsskydd i nya perspektiv, I Ord och rätt. Festskrift till HansGunnar Axberger s. 612. 3 0 Bet. 1993/94:KU21 s. 27. 3 1 Se Malmö tingsrätts beslut 2024-01-23, TMA 2024-56-4 och Skellefteå tingsrätts beslut 2024-02-27 TSK 2024/43. 32 Kammarrätten i Stockholms dom 2024-03-13 i mål 602-23. 3 3 I bedömningen av dataskyddsförordningen måste självfallet beaktas om behandlingen utförs för journalistiska ändamål m.m. Även om EU-domstolen i Lexbasemålet skulle komma fram till att de svenska mediegrundlagarna har stöd i den generella yttrande- och informationsfriheten som avses i artikel 85.1, torde det inte innebära ett undantag från kravet på att göra en proportionalitetsbedömning eller att sådan omfattande behandling av brottmålsdomar anses förenligt med dataskyddsförordningen (se ovan). Mottagarens behandling skulle därför troligen strida mot dataskyddsförordningen och dataskyddssekretess enligt svensk rätt gälla. 34 EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima) ECLI:EU:C:2021:504. Se Reichel, EU-domstolens dom C-439/19 B EU:C:2021:1054 Stora avdelningen: Utrymmet att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i allmänna handlingar som hålls tillgängliga för allmänheten, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2022 nr 1, s. 117–130. 3 5 EU-domstolens dom den 7 mars 2024 i mål C-740/22 (Endemol Shine Finland Oy) ECLI:EU:C:2024:216. 36 Prop. 2017/18:105 s. 135 ff. 3 7 Se sammanställning av rättspraxis i Öman, Kommentar till 21 kap. 7 § OSL, Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m. En kommentar. JUNO Version 2b, publicerad 2023. 38 Se 1 kap. 7 § dataskyddslagen. Se prop. 2017/18:105 s. 43. 39 Notera att den nämnda domen från Kammarrätten i Stockholm (mål 6027-23) inte avsåg ett massuttag utan endast vissa handlingar i två brottmålsärenden. 4 0 Se 10 kap. 4 § OSL. Se även Skellefteå tingsrätts beslut 2024-02-27, TSK 2024/43. 4 1 Se SOU 2023:43 En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. 42 Se Heimer och Törngren, Dataskyddsreformen från ett svenskt perspektiv. I Dataskyddet 50 år — historia, aktuella problem och framtid (2023), s. 281 ff., se s. 299. 43 Dir. 2023:145 Ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. 4 4 Jfr bet. 2021/22:KU14, s. 30. 4 5 Se Axberger, Kommentar till yttrandefrihetsgrundlagen 1 kap. 14 § Karnov (JUNO) besökt 2024-03-05 med där angivna hänvisningar till bl.a. NJA 1900 s. 528 och NJA 1905 s. 364.
Hänvisas från p. 1 (s. 290)
1.Parallellt med den pågående utvecklingen i domstolspraxis utreds, som nämnts, även frågan om hur konfliktytorna mellan de svenska mediegrundlagarna och dataskyddsregleringen ska minskas. Regeringen tillsatte under hösten 2023 en utredning med uppgiften att på nytt föreslå undantag från grundlagsskyddet vad gäller vissa former av integritetskänsligt offentliggörande av brottsuppgifter men även vissa kontaktuppgifter m.m. Två tidigare förslag har, som nämnts, avvisats av Riksdagen. Första förslaget som lades fram 2017 kallades av dåvarande justitieminister för Lex Lexbase. Nu är det dock på gång med ett nytt förslag, dvs. ett tredje försök.s. 290
2.Denna gång är dock utredningens uppdrag bredare och gäller inte endast offentliggörande i söktjänster av uppgifter om lagöverträdelser utan även söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Sådana uppgifter i söktjänster kan enligt utredningsdirektiven används av kriminella för att begå brott t.ex. rån och bedrägeri mot särskilt sårbara brottsoffer, för planering av tillgreppsbrott i organiserade former eller för att kartlägga offentliganställda i syfte att hota eller på annat sätt påverka de beslut som dessa fattar i tjänsten.s. 290
3.Utredningen har således inte bara att utmejsla ett nytt förslag som gäller söktjänster med brottsuppgifter som gör riksdagen nöjd. Därutöver ska utredningen finna en lämplig gränsdragning för grundlagsskyddet för relativt enkla uppgifter om enskilda som förr i tiden ingick i telefonkataloger och numera många gånger finns sökbara i olika tjänster på nätet. Det är förstås viktigt att påminna om att det inte handlar om att förbjuda sådana tjänster utan endast att undanta dem från grundlagsskyddet. Oavsett syftet innebär uppgiften svåra gränsdragningsfrågor.s. 290