1 · Söktjänster med utgivningsbevis ifrågasätts

1.1.1 Söktjänsterna bygger på utgivningsbevis och offentlighetsprincipen Söktjänster på nätet med bl.a. omfattande mängder brottmålsdomar, kontaktuppgifter eller andra uppgifter om privatpersoner bygger sin verksamhet i stor utsträckning på uppgifter hämtade från myndigheter och domstolar. Kombinationen av utgivningsbevis och offentlighetsprincipen ger dessa söktjänster möjligheten att hämta ut stora mängder personuppgifter från myndigheter för att därefter publicera dessa på internet utan att behöva beakta dataskyddsregleringen. Denna ordning kan nu vara på väg att ändras med anledning av domar från svenska domstolar och EU-domstolen samt en kommande utredning. Söktjänsterna fyller i vissa fall ett berättigat behov exempelvis för journalister men leder också till stora integritetsintrång för personer vars känsliga uppgifter blir sökbara via nätet för vem som helst. Det kan handla om nyfikenhet eller i värsta fall någon som vill utnyttja uppgifterna för att skada de personer som förekommer i söktjänsterna. Söktjänsterna såsom de har kommit att användas har stor betydelse för bakgrundskontroller som utförs av både företag och myndigheter. Den svåra frågan är dock hur avgränsningen ska göras mellan de som har ett berättigat intresse av uppgifterna i söktjänsterna och de som inte har det.s. 287

2.Bakgrunden till den nuvarande situationen är, som bekant, skillnaden på sättet att reglera konflikten mellan yttrande- och informationsfriheten och integritetsskyddet mellan tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (i fortsättningen mediegrundlagarna) och EU-rätten och Europakonventionen. Denna skillnad leder ofta till en svårlöst normkonflikt både vad gäller utlämningen av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen och spridningen av dessa med stöd av utgivningsbevis. 1.2 Förändringar är på gång Konflikten mellan de svenska mediegrundlagarna och EU:s dataskyddsreglering har en lång historia och har debatterats i flera decennier. Den svenska lagstiftarens inställning har gått från att det inte är nödvändigt med några justeringar i grundlagsskyddet för att leva upp till dataskyddsregleringen, till att vissa mindre justeringar vad gäller särskilt integritetskänslig behandling kan behövas för att minska ”konfliktytorna”. Sådana mindre justeringar har genomförts genom s.k. delegationsbestämmelser som begränsar grundlagarnas tillämpningsområden bl.a. vad gäller viss behandling av känsliga personuppgifter. Två gånger har förslag om att även undanta viss integritetskänslig behandling av brottsuppgifter (uppgifter om lagöverträdelser) lagts men båda gångerna har riksdagen sagt nej. En ny utredning arbetar med ett tredje förslag. Under våren 2024 har dock frågan om normkonflikten fått ny aktualitet efter att flera domstolar har gjort en ny tolkning av bestämmelserna. Sammanfattningsvis har följande inträffat.s. 288

3.- Flera tingsrätter har stoppat utlämnande av brottmålsdomar till söktjänster som har utgivningsbevis men som inte har ansetts ha journalistiska ändamål, med hänvisning till s.k. dataskyddssekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). Tingsrätternas beslut har tagits med hänvisning till bl.a. en tidigare dom från EU-domstolen vilken kan innebära begränsningar av tillgången till allmänna handlingar enligt 2 kapitlet tryckfrihetsförordningen.s. 288

4.- Kammarrätten i Stockholm har funnit att dataskyddssekretess gäller för vissa handlingar i två brottmålsärenden trots att mottagaren har utgivningsbevis eftersom det ansågs klarlagt att mottagaren skulle använda handlingar för bakgrundskontroller på ett sätt som inte ansågs förenligt med dataskyddsförordningen.s. 289

5.- Integritetsskyddsmyndigheten har med anledning av kammarrättens dom meddelat att myndigheten ser över sin hantering av klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis och att myndigheten kan komma att inleda tillsyn mot sådana tjänster. Integritetsskyddsmyndigheten har även mottagit ett klagomål från organisationen Noyb (None of your business) avseende tjänsten MrKoll som har utgivningsbevis. Noyb har också i ett pressmeddelande förklarat att de är beredda att överklaga ett eventuellt avslagsbeslut om Integritetsskyddsmyndigheten åsidosätter dataskyddsförordningen med stöd av yttrandefrihetsgrundlagen.s. 289

6.- Attunda tingsrätt har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål som gäller skadestånd med stöd av dataskyddsförordningen för publicering av en brottmålsdom i tjänsten Lexbase.s. 289

7.- EU-domstolen har återigen funnit att allmänhetens tillgång till allmänna handlingar inte ger stöd för en domstol att lämna ut brottmålsdomar till vilken person som helst utan att denne kan visa ”ett särskilt intresse” av uppgifterna. I detta fall gällde det muntligt utlämnande. I ett tidigare mål kom domstolen till samma slutsats avseende utlämnande till en kommersiell aktör av s.k. prickningar i fordons- och förarregistret med anledning av trafikförseelser.s. 289

8.- Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål som gäller söktjänsten Verifiera angående tolkningen av den befintliga delegationsbestämmelsen för känsliga personuppgifter i 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen.s. 289

9.Sammantaget kan dessa åtgärder få stora konsekvenser för de svenska mediegrundlagarna både vad gäller dataskyddsförordningens tillämpning på databaser med utgivningsbevis och myndigheters utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Med en sådan utveckling följer även stora konsekvenser för verksamheter som idag bygger på utgivningsbevis, såvida inte verksamheten kan anses bedrivas för sådana journalistiska ändamål m.m. som avses i artikel 85.2 dataskyddsförordningen. Det finns också en risk att utvecklingen får konsekvenser även för andra grundlagsskyddade medier och regleringsmodellen i de svenska mediegrundlagarna.s. 289

Ny utredning om ”Lex Lexbase”

1.Parallellt med den pågående utvecklingen i domstolspraxis utreds, som nämnts, även frågan om hur konfliktytorna mellan de svenska mediegrundlagarna och dataskyddsregleringen ska minskas. Regeringen tillsatte under hösten 2023 en utredning med uppgiften att på nytt föreslå undantag från grundlagsskyddet vad gäller vissa former av integritetskänsligt offentliggörande av brottsuppgifter men även vissa kontaktuppgifter m.m. Två tidigare förslag har, som nämnts, avvisats av Riksdagen. Första förslaget som lades fram 2017 kallades av dåvarande justitieminister för Lex Lexbase. Nu är det dock på gång med ett nytt förslag, dvs. ett tredje försök.s. 290

2.Denna gång är dock utredningens uppdrag bredare och gäller inte endast offentliggörande i söktjänster av uppgifter om lagöverträdelser utan även söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Sådana uppgifter i söktjänster kan enligt utredningsdirektiven används av kriminella för att begå brott t.ex. rån och bedrägeri mot särskilt sårbara brottsoffer, för planering av tillgreppsbrott i organiserade former eller för att kartlägga offentliganställda i syfte att hota eller på annat sätt påverka de beslut som dessa fattar i tjänsten.s. 290

3.Utredningen har således inte bara att utmejsla ett nytt förslag som gäller söktjänster med brottsuppgifter som gör riksdagen nöjd. Därutöver ska utredningen finna en lämplig gränsdragning för grundlagsskyddet för relativt enkla uppgifter om enskilda som förr i tiden ingick i telefonkataloger och numera många gånger finns sökbara i olika tjänster på nätet. Det är förstås viktigt att påminna om att det inte handlar om att förbjuda sådana tjänster utan endast att undanta dem från grundlagsskyddet. Oavsett syftet innebär uppgiften svåra gränsdragningsfrågor.s. 290