Det första arbetstidsdirektivet kom 1993 och har därefter reviderats, nu gällande direktiv är från 2003, direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (här efter arbetstidsdirektivet i denna text). 1 2 Se Alan Bogg, Article 31 — Fair and Just Working Conditions I: Peers, S., Hervey, T., Kenner, J., & Ward, A. (2014). The EU Charter of Fundamental Rights (doi:10.5771/9783845259055). 13 Se tex. Martin Franzen, Inken Gallner och Hartmut Oetker (red.), Kommentar zum europäischen Arbeitsrecht (4 edn, Beck 2022) s. 355 ff. 14 Kerstin Ahlberg, ’Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga’ (2023) EU & arbetsrätt. Se även angående dessa frågor Erik Sinander, ’Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?’ (2023) Lag & avtal. 15 Se vidare https://www.lag-avtal.se/nyheter/hamnarbetarforbundet-tar-fraganom-foreningsfriheten-till-europadomstolen/2054291 senast besökt 30 juni 2023 och även Niklas Selberg, ’Europadomstolen tar inte upp Hamnarbetarförbundets klagomål’ (2022) EU & arbetsrätt 3, angående en tidigare dom från Arbetsdomstolen. 16 Se bilaga 3 till Kajavtalet och domen sidan 9. 1 7 För att förenkla har jag antagit att juni har fyra veckor och såldes dividerat 66,5 med fyra och lagt till den ordinarie arbetstiden om 40 timmar. 1 8 Arbetsdomstolen brukar vid upprepade tillfällen dubbla negationer vilket gör att skälen vissa gånger är svåra att förstå. 1 9 Att Sverige är medlem av EU upptas i regeringsformens första kapitel om statsskickets grunder, se 1 kap 10 § regeringsformen. 20 Den EU-rättsliga aspekten av arbetstidens reglering är just nu föremål för granskning då kommissionen skrivit ett informellt brev om den frågan. Se K. Ahlberg, Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga, EU & arbetsrätt nr 1, 2023. Se även för en diskussion E. Sinander, Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?, Lag & avtal, https://www.lag-avtal.se/nyheter/varfor-ar-eus-dygnsviloregler-sa-problematiska-i-sverige/3922497 senast besökt 29 juli 2023. 21 För det följande se t.ex. Se exempelvis C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt ECLI:EU:C:2023:140 och C-55/18 CCOO EU:C:2019:402. 22 Se vidare t.ex. Catherine Barnard, EU employment law (Oxford European Union law library, 4th edn, Oxford University Press 2012) s. 533 ff. Karl Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition (2 edn, Intersentia 2021) s. 519 ff. och Ruth Nielsen, EU-arbejdsret (5. udg. Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2019) s. 589 ff. 23 Se förklaringarna till artikel 31, Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna, OJ C 303, 14.12.2007, p. 17–35. 24 För en genomgång se Catherine Barnard, ’Exceptional exceptions: The case of the Working Time’ (2023) 14 European Labour Law Journal 4. 25 C-287/04 Kommissionen mot Sverige EU:C:2005:330. Se vidare Prop. 2003/04:180 angående omtaget där regeringen även omtalar fällningen för bristande genomförande. Sverige ifrågasatte inte det bristande genomförandet varför rättelsen tidsmässigt kom före den egentliga domen. 26 Prop. 2003/04:180, s. 28. 2 7 3 § 4 st. arbetstidslagen. 28 Prop. 1995/96:162, s. 37. 29 Sacha Prechal, ’The Court of Justice and Effective Judicial protection: What has the Charter Changed’ I: Christophe Paulussen and others (eds), Fundamental Rights in International and European Law: Private Law Perspectives (Springer). 30 Se t.ex. C-382/92 Kommissionen mot Förenade kungariket EU:C:1994:233 p. 55. 31 Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition s. 42 ff. 3 2 Det är ett exempel på hur rättsområdet arbetsrätt förändrats i grunden av EUrätten och kanske sällar jag mig då till dem Mellqvist benämner ”fanatiker”, se Mikael Mellqvist, ’De fanatiska protokollförarna: en kritisk essä rörande ”europeiseringen”’ SvJT 2023 s. 199. 33 C-617/10 Åkerberg och Fransson EU:C:2013:105 och C-609/17 TSN EU:C:2019:981. 34 C-14/83 von Colson EU:C:1984:153 och C-180/95 Draehmpaehl ECLI:EU:C:1997:208. Se vidare exempelvis Erik Sjödin, Ett europeiserat arbetstagarinflytande: en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige (Skrifter från juridiska fakulteten i Uppsala, Iustus 2015) s. 288 ff. 3 5 Numera finns även tecken på att det i Sverige finns det som benämnts gula (arbetsgivarvänliga) fackföreningar se Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Inrangering av gula fackföreningar i svensk kollektiv arbetsrätt’ SvJT 2023 s. 335. 3 6 Se sidan 9 och följande i AD 2023 nr 25. 37 C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt. ECLI:EU:C:2023:140, p 30. 3 8 Kent Källström och Jonas Malmberg, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten (5., [rev.] uppl., Iustus 2019) s. 54 f. 39 Det kan nämnas att den också bekräftats av lagstiftaren vid ett flertal tillfällen, se exempelvis prop. 2018/19:105 s 29. 40 Alltså de arbetstagare som inte är medlemmar i den organisation som slutit det först tecknade avtalet. 4 1 Se C-224/01 Köbler ECLI:EU:C:2003:513, I en notis om målet skrev Niklas Bruun följande redan 2003, ”Domen innebär att också till exempel domslut från arbetsdomstolarna i Norden i vissa fall kan bli föremål för skadeståndstalan i allmän domstol. Möjligheten är ingalunda rent teoretisk och den ger domstolarna anledning att fästa särskilt avseende vid domsmotiveringarna i mål med EU-rättsrelevans”, se Niklas Bruun, ’Staten kan bli skadeståndsansvarig om Arbetsdomstolen tillämpar EG-rätten fel’ (2003) 3 EU & arbetsrätt. Se även Karolina Stenlund, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten (Iustus 2021) s. 338 ff. och även Karin Wistrand, ’Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer’ SvJT 2019 s. 103. 42 Jfr NJA 2022 s. 1051 ”AstraZenecas tilläggsskydd” och Europadomstolens dom av 15 december 2022 i mål 21164/20 Rutar. 43 Se exempelvis Ruth Nielsen, Arbejdsgiverens ledelsesret i EF-retlig belysning: studier i EF-rettens integration i dansk arbejdsret (Jurist-og økonomforbundets forlag 1992) s. 413 ff. och även Erik Sinander, Internationell kollektivavtalsreglering: en studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering av anställningsvillkor (Juridiska institutionen, Stockholm universitet 2017) s. 307 ff. 44 Jfr Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknaden och arbetsrätt på 2010-talet’ I: Niklas Selberg och Erik Sjödin (red.), Lavalgenerationen: 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt (Arbetsrättsliga föreningens skrifter, Iustus 2019) där vi argumenterar för att en angelägen uppgift för rättsvetenskapen är att hitta sätt att jämka samman rättskällor från olika auktoritetscentrum.
Hänvisas från p. 5 (s. 131)
Det första arbetstidsdirektivet kom 1993 och har därefter reviderats, nu gällande direktiv är från 2003, direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (här efter arbetstidsdirektivet i denna text). 1 2 Se Alan Bogg, Article 31 — Fair and Just Working Conditions I: Peers, S., Hervey, T., Kenner, J., & Ward, A. (2014). The EU Charter of Fundamental Rights (doi:10.5771/9783845259055). 13 Se tex. Martin Franzen, Inken Gallner och Hartmut Oetker (red.), Kommentar zum europäischen Arbeitsrecht (4 edn, Beck 2022) s. 355 ff. 14 Kerstin Ahlberg, ’Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga’ (2023) EU & arbetsrätt. Se även angående dessa frågor Erik Sinander, ’Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?’ (2023) Lag & avtal. 15 Se vidare https://www.lag-avtal.se/nyheter/hamnarbetarforbundet-tar-fraganom-foreningsfriheten-till-europadomstolen/2054291 senast besökt 30 juni 2023 och även Niklas Selberg, ’Europadomstolen tar inte upp Hamnarbetarförbundets klagomål’ (2022) EU & arbetsrätt 3, angående en tidigare dom från Arbetsdomstolen. 16 Se bilaga 3 till Kajavtalet och domen sidan 9. 1 7 För att förenkla har jag antagit att juni har fyra veckor och såldes dividerat 66,5 med fyra och lagt till den ordinarie arbetstiden om 40 timmar. 1 8 Arbetsdomstolen brukar vid upprepade tillfällen dubbla negationer vilket gör att skälen vissa gånger är svåra att förstå. 1 9 Att Sverige är medlem av EU upptas i regeringsformens första kapitel om statsskickets grunder, se 1 kap 10 § regeringsformen. 20 Den EU-rättsliga aspekten av arbetstidens reglering är just nu föremål för granskning då kommissionen skrivit ett informellt brev om den frågan. Se K. Ahlberg, Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga, EU & arbetsrätt nr 1, 2023. Se även för en diskussion E. Sinander, Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?, Lag & avtal, https://www.lag-avtal.se/nyheter/varfor-ar-eus-dygnsviloregler-sa-problematiska-i-sverige/3922497 senast besökt 29 juli 2023. 21 För det följande se t.ex. Se exempelvis C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt ECLI:EU:C:2023:140 och C-55/18 CCOO EU:C:2019:402. 22 Se vidare t.ex. Catherine Barnard, EU employment law (Oxford European Union law library, 4th edn, Oxford University Press 2012) s. 533 ff. Karl Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition (2 edn, Intersentia 2021) s. 519 ff. och Ruth Nielsen, EU-arbejdsret (5. udg. Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2019) s. 589 ff. 23 Se förklaringarna till artikel 31, Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna, OJ C 303, 14.12.2007, p. 17–35. 24 För en genomgång se Catherine Barnard, ’Exceptional exceptions: The case of the Working Time’ (2023) 14 European Labour Law Journal 4. 25 C-287/04 Kommissionen mot Sverige EU:C:2005:330. Se vidare Prop. 2003/04:180 angående omtaget där regeringen även omtalar fällningen för bristande genomförande. Sverige ifrågasatte inte det bristande genomförandet varför rättelsen tidsmässigt kom före den egentliga domen. 26 Prop. 2003/04:180, s. 28. 2 7 3 § 4 st. arbetstidslagen. 28 Prop. 1995/96:162, s. 37. 29 Sacha Prechal, ’The Court of Justice and Effective Judicial protection: What has the Charter Changed’ I: Christophe Paulussen and others (eds), Fundamental Rights in International and European Law: Private Law Perspectives (Springer). 30 Se t.ex. C-382/92 Kommissionen mot Förenade kungariket EU:C:1994:233 p. 55. 31 Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition s. 42 ff. 3 2 Det är ett exempel på hur rättsområdet arbetsrätt förändrats i grunden av EUrätten och kanske sällar jag mig då till dem Mellqvist benämner ”fanatiker”, se Mikael Mellqvist, ’De fanatiska protokollförarna: en kritisk essä rörande ”europeiseringen”’ SvJT 2023 s. 199. 33 C-617/10 Åkerberg och Fransson EU:C:2013:105 och C-609/17 TSN EU:C:2019:981. 34 C-14/83 von Colson EU:C:1984:153 och C-180/95 Draehmpaehl ECLI:EU:C:1997:208. Se vidare exempelvis Erik Sjödin, Ett europeiserat arbetstagarinflytande: en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige (Skrifter från juridiska fakulteten i Uppsala, Iustus 2015) s. 288 ff. 3 5 Numera finns även tecken på att det i Sverige finns det som benämnts gula (arbetsgivarvänliga) fackföreningar se Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Inrangering av gula fackföreningar i svensk kollektiv arbetsrätt’ SvJT 2023 s. 335. 3 6 Se sidan 9 och följande i AD 2023 nr 25. 37 C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt. ECLI:EU:C:2023:140, p 30. 3 8 Kent Källström och Jonas Malmberg, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten (5., [rev.] uppl., Iustus 2019) s. 54 f. 39 Det kan nämnas att den också bekräftats av lagstiftaren vid ett flertal tillfällen, se exempelvis prop. 2018/19:105 s 29. 40 Alltså de arbetstagare som inte är medlemmar i den organisation som slutit det först tecknade avtalet. 4 1 Se C-224/01 Köbler ECLI:EU:C:2003:513, I en notis om målet skrev Niklas Bruun följande redan 2003, ”Domen innebär att också till exempel domslut från arbetsdomstolarna i Norden i vissa fall kan bli föremål för skadeståndstalan i allmän domstol. Möjligheten är ingalunda rent teoretisk och den ger domstolarna anledning att fästa särskilt avseende vid domsmotiveringarna i mål med EU-rättsrelevans”, se Niklas Bruun, ’Staten kan bli skadeståndsansvarig om Arbetsdomstolen tillämpar EG-rätten fel’ (2003) 3 EU & arbetsrätt. Se även Karolina Stenlund, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten (Iustus 2021) s. 338 ff. och även Karin Wistrand, ’Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer’ SvJT 2019 s. 103. 42 Jfr NJA 2022 s. 1051 ”AstraZenecas tilläggsskydd” och Europadomstolens dom av 15 december 2022 i mål 21164/20 Rutar. 43 Se exempelvis Ruth Nielsen, Arbejdsgiverens ledelsesret i EF-retlig belysning: studier i EF-rettens integration i dansk arbejdsret (Jurist-og økonomforbundets forlag 1992) s. 413 ff. och även Erik Sinander, Internationell kollektivavtalsreglering: en studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering av anställningsvillkor (Juridiska institutionen, Stockholm universitet 2017) s. 307 ff. 44 Jfr Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknaden och arbetsrätt på 2010-talet’ I: Niklas Selberg och Erik Sjödin (red.), Lavalgenerationen: 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt (Arbetsrättsliga föreningens skrifter, Iustus 2019) där vi argumenterar för att en angelägen uppgift för rättsvetenskapen är att hitta sätt att jämka samman rättskällor från olika auktoritetscentrum.s. 131