Det första arbetstidsdirektivet kom 1993 och har därefter reviderats, nu gällande direktiv är från 2003, direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (här efter arbetstidsdirektivet i denna text). 1 2 Se Alan Bogg, Article 31 — Fair and Just Working Conditions I: Peers, S., Hervey, T., Kenner, J., & Ward, A. (2014). The EU Charter of Fundamental Rights (doi:10.5771/9783845259055). 13 Se tex. Martin Franzen, Inken Gallner och Hartmut Oetker (red.), Kommentar zum europäischen Arbeitsrecht (4 edn, Beck 2022) s. 355 ff. 14 Kerstin Ahlberg, ’Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga’ (2023) EU & arbetsrätt. Se även angående dessa frågor Erik Sinander, ’Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?’ (2023) Lag & avtal. 15 Se vidare https://www.lag-avtal.se/nyheter/hamnarbetarforbundet-tar-fraganom-foreningsfriheten-till-europadomstolen/2054291 senast besökt 30 juni 2023 och även Niklas Selberg, ’Europadomstolen tar inte upp Hamnarbetarförbundets klagomål’ (2022) EU & arbetsrätt 3, angående en tidigare dom från Arbetsdomstolen. 16 Se bilaga 3 till Kajavtalet och domen sidan 9. 1 7 För att förenkla har jag antagit att juni har fyra veckor och såldes dividerat 66,5 med fyra och lagt till den ordinarie arbetstiden om 40 timmar. 1 8 Arbetsdomstolen brukar vid upprepade tillfällen dubbla negationer vilket gör att skälen vissa gånger är svåra att förstå. 1 9 Att Sverige är medlem av EU upptas i regeringsformens första kapitel om statsskickets grunder, se 1 kap 10 § regeringsformen. 20 Den EU-rättsliga aspekten av arbetstidens reglering är just nu föremål för granskning då kommissionen skrivit ett informellt brev om den frågan. Se K. Ahlberg, Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga, EU & arbetsrätt nr 1, 2023. Se även för en diskussion E. Sinander, Varför är EU:s dygnsviloregler så problematiska i Sverige?, Lag & avtal, https://www.lag-avtal.se/nyheter/varfor-ar-eus-dygnsviloregler-sa-problematiska-i-sverige/3922497 senast besökt 29 juli 2023. 21 För det följande se t.ex. Se exempelvis C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt ECLI:EU:C:2023:140 och C-55/18 CCOO EU:C:2019:402. 22 Se vidare t.ex. Catherine Barnard, EU employment law (Oxford European Union law library, 4th edn, Oxford University Press 2012) s. 533 ff. Karl Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition (2 edn, Intersentia 2021) s. 519 ff. och Ruth Nielsen, EU-arbejdsret (5. udg. Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2019) s. 589 ff. 23 Se förklaringarna till artikel 31, Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna, OJ C 303, 14.12.2007, p. 17–35. 24 För en genomgång se Catherine Barnard, ’Exceptional exceptions: The case of the Working Time’ (2023) 14 European Labour Law Journal 4. 25 C-287/04 Kommissionen mot Sverige EU:C:2005:330. Se vidare Prop. 2003/04:180 angående omtaget där regeringen även omtalar fällningen för bristande genomförande. Sverige ifrågasatte inte det bristande genomförandet varför rättelsen tidsmässigt kom före den egentliga domen. 26 Prop. 2003/04:180, s. 28. 2 7 3 § 4 st. arbetstidslagen. 28 Prop. 1995/96:162, s. 37. 29 Sacha Prechal, ’The Court of Justice and Effective Judicial protection: What has the Charter Changed’ I: Christophe Paulussen and others (eds), Fundamental Rights in International and European Law: Private Law Perspectives (Springer). 30 Se t.ex. C-382/92 Kommissionen mot Förenade kungariket EU:C:1994:233 p. 55. 31 Riesenhuber, European Employment Law: A systematic Exposition s. 42 ff. 3 2 Det är ett exempel på hur rättsområdet arbetsrätt förändrats i grunden av EUrätten och kanske sällar jag mig då till dem Mellqvist benämner ”fanatiker”, se Mikael Mellqvist, ’De fanatiska protokollförarna: en kritisk essä rörande ”europeiseringen”’ SvJT 2023 s. 199. 33 C-617/10 Åkerberg och Fransson EU:C:2013:105 och C-609/17 TSN EU:C:2019:981. 34 C-14/83 von Colson EU:C:1984:153 och C-180/95 Draehmpaehl ECLI:EU:C:1997:208. Se vidare exempelvis Erik Sjödin, Ett europeiserat arbetstagarinflytande: en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige (Skrifter från juridiska fakulteten i Uppsala, Iustus 2015) s. 288 ff. 3 5 Numera finns även tecken på att det i Sverige finns det som benämnts gula (arbetsgivarvänliga) fackföreningar se Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Inrangering av gula fackföreningar i svensk kollektiv arbetsrätt’ SvJT 2023 s. 335. 3 6 Se sidan 9 och följande i AD 2023 nr 25. 37 C-477/21 Máv-Start Vasúti Személyszállító Zrt. ECLI:EU:C:2023:140, p 30. 3 8 Kent Källström och Jonas Malmberg, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten (5., [rev.] uppl., Iustus 2019) s. 54 f. 39 Det kan nämnas att den också bekräftats av lagstiftaren vid ett flertal tillfällen, se exempelvis prop. 2018/19:105 s 29. 40 Alltså de arbetstagare som inte är medlemmar i den organisation som slutit det först tecknade avtalet. 4 1 Se C-224/01 Köbler ECLI:EU:C:2003:513, I en notis om målet skrev Niklas Bruun följande redan 2003, ”Domen innebär att också till exempel domslut från arbetsdomstolarna i Norden i vissa fall kan bli föremål för skadeståndstalan i allmän domstol. Möjligheten är ingalunda rent teoretisk och den ger domstolarna anledning att fästa särskilt avseende vid domsmotiveringarna i mål med EU-rättsrelevans”, se Niklas Bruun, ’Staten kan bli skadeståndsansvarig om Arbetsdomstolen tillämpar EG-rätten fel’ (2003) 3 EU & arbetsrätt. Se även Karolina Stenlund, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten (Iustus 2021) s. 338 ff. och även Karin Wistrand, ’Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer’ SvJT 2019 s. 103. 42 Jfr NJA 2022 s. 1051 ”AstraZenecas tilläggsskydd” och Europadomstolens dom av 15 december 2022 i mål 21164/20 Rutar. 43 Se exempelvis Ruth Nielsen, Arbejdsgiverens ledelsesret i EF-retlig belysning: studier i EF-rettens integration i dansk arbejdsret (Jurist-og økonomforbundets forlag 1992) s. 413 ff. och även Erik Sinander, Internationell kollektivavtalsreglering: en studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering av anställningsvillkor (Juridiska institutionen, Stockholm universitet 2017) s. 307 ff. 44 Jfr Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknaden och arbetsrätt på 2010-talet’ I: Niklas Selberg och Erik Sjödin (red.), Lavalgenerationen: 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt (Arbetsrättsliga föreningens skrifter, Iustus 2019) där vi argumenterar för att en angelägen uppgift för rättsvetenskapen är att hitta sätt att jämka samman rättskällor från olika auktoritetscentrum.
Hänvisas från p. 5 (s. 131)
1.Arbetstiden är för stora delar av svensk arbetsmarknad reglerad i kollektivavtal. På vissa arbetsplatser finns det till och med flera kollektivavtal som gäller för samma arbete. I den här artikeln kommer jag att diskutera mötet mellan den domarskapade regleringen om konkurrerande kollektivavtal och den på EU-rätt grundande regleringen av arbetstid. Artikeln tar sin utgångspunkt i den nyligen meddelade domen AD 2023 nr 25. Tvisten uppstod i Göteborgs hamn där det sedan länge råder en situation som uppenbarligen ger upphov till många rättsfrågor som parterna inte kan lösa i förhandling. Grogrunden för de många tvisterna är att det finns två organisationer som vill organisera samma arbetstagare och numera även i kollektivavtal reglera deras arbete. Den ena organisationen Transportarbetarförbundet (Transport) har det först tecknade avtalet med arbetsgivaren och den andra organisationen Hamnarbetarförbundet (Hamnarbetarna) har slutit det andra kollektivavtalet och organiserar merparten av arbetstagarna på arbetsplatsen.s. 130
2.Det jag kommer att diskutera är vilka som bör vara de rättsliga utgångpunkterna när domstol år 2023 ska avgöra en tvist om krav på skadestånd för att ett antal förbundsmedlemmar jobbat övertid i strid med kollektivavtalet. Därvid kommer fokus vara på om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. AD:s praxis om konkurrerande kollektivavtal är från en tid innan arbetstidslagen genomförde EUdirektiv och då arbetstiden reglerades utan inslag av supranationell rätt.s. 130
3.Arbetstidslagen är speciell. Den hör till de äldsta lagarna som ska skydda svagare part, nämligen arbetstagaren. Den är också säregen på det sättet att ”arbetsgivare” såsom specialsubjekt kan dömas till böter eller fängelse för brott mot lagen. Vidare kan arbetsgivare under vissa förutsättningar åläggas att betala sanktionsavgifter som bestäms till ett belopp utifrån antalet timmar som arbetats i strid med lagen. Dessa straff- och offentligrättsliga sanktioner som ska säkra lagens efterlevnad och som utreds av polis och åklagare respektive Arbetsmiljöverket bortfaller emellertid om det finns ett kollektivavtal som ersätter lagen. Om en arbetsgivare inte följer det kollektivavtal som trätt i lagens ställe kan den åläggas att utge skadestånd enligt det sätt som gäller för kollektivavtalets sanktionering, dvs 54 och 55 §§ medbestämmandelagen, s.k. allmänt skadestånd.s. 131
4.Sverige hör till de länder med högst kollektivavtalstäckning i världen. Kollektivavtal innehåller ofta en reglering av arbetstiden som ersätter arbetstidslagen och det är en anledning till att det saknas straffrättsliga avgöranden gällande arbetstidslagen som sådan.s. 131
5.Arbetstid är också reglerat i ett EU-direktiv och arbetstidsfrågan är något som EU-domstolen regelbundet meddelar avgöranden om. Det finns flera storkammaravgöranden om arbetstidsdirektivet och på senare tid har EU-domstolen många gånger hänvisat till EU-stadgan om grundläggande rättigheter. Av artikel 31 EU-stadgan framgår att arbetstagare har rätt till rättvisa arbetsvillkor, reglerad arbetstid och betald semester. Rätten till reglerad arbetstid omtalas på 2020-talet som en grundläggande rättighet. Kommissionen har 2023 visat intresse för den svenska regleringen av arbetstid, eftersom den inte är övertygad om att den svenska regleringen är fullt ut förenlig med EU-rätten.s. 131
6.Ämnet för artikeln är nu introducerat och den är upplagd som följer: Inledningsvis redogörs för sakomständigheterna i AD 2023 nr 25 och hur Arbetsdomstolen avgjorde tvisten. Därefter följer en genomgång av den EU-rättsliga regleringen av arbetstid och vidare hur denna hade kunnat beaktas inom ramen för den rättsskapande verksamhet som Arbetsdomstolens domar utgör. Det finns även en föreningsfrihetslig dimension till denna dom och Hamnarbetarna har för avsikt att ta denna fråga till Europadomstolen. Denna fråga, liksom frågor ur ett kollektivavtalstolkningsperspektiv, kommer dock inte diskuteras närmare här.s. 132