Om konkurrerande kollektivavtal se Mikael Hansson, Kollektivavtalsrätten: en rättsvetenskaplig berättelse (Iustus 2010) s. 342 ff. och Kent Källström, Jonas Malmberg och Sören Öman, Den kollektiva arbetsrätten (3 uppl, Iustus 2022) s. 64 ff., Niklas Selberg och Erik Sjödin, ’Är det så svårt att leka tre? Något om konkurrerande kollektivavtal med anledning av AD 2020 nr 66’ SvJT 2021 s. 607 och även Erik Sinander, ’Finns det ett samband mellan fredspliktsreglerna och principerna om kollektivavtalskonkurrens?’ JT 2021–22 s. 225.
Hänvisas från p. 1 (s. 130)
1.Arbetstiden är för stora delar av svensk arbetsmarknad reglerad i kollektivavtal. På vissa arbetsplatser finns det till och med flera kollektivavtal som gäller för samma arbete. I den här artikeln kommer jag att diskutera mötet mellan den domarskapade regleringen om konkurrerande kollektivavtal och den på EU-rätt grundande regleringen av arbetstid. Artikeln tar sin utgångspunkt i den nyligen meddelade domen AD 2023 nr 25. Tvisten uppstod i Göteborgs hamn där det sedan länge råder en situation som uppenbarligen ger upphov till många rättsfrågor som parterna inte kan lösa i förhandling. Grogrunden för de många tvisterna är att det finns två organisationer som vill organisera samma arbetstagare och numera även i kollektivavtal reglera deras arbete. Den ena organisationen Transportarbetarförbundet (Transport) har det först tecknade avtalet med arbetsgivaren och den andra organisationen Hamnarbetarförbundet (Hamnarbetarna) har slutit det andra kollektivavtalet och organiserar merparten av arbetstagarna på arbetsplatsen.s. 130
2.Det jag kommer att diskutera är vilka som bör vara de rättsliga utgångpunkterna när domstol år 2023 ska avgöra en tvist om krav på skadestånd för att ett antal förbundsmedlemmar jobbat övertid i strid med kollektivavtalet. Därvid kommer fokus vara på om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. AD:s praxis om konkurrerande kollektivavtal är från en tid innan arbetstidslagen genomförde EUdirektiv och då arbetstiden reglerades utan inslag av supranationell rätt.s. 130
3.Arbetstidslagen är speciell. Den hör till de äldsta lagarna som ska skydda svagare part, nämligen arbetstagaren. Den är också säregen på det sättet att ”arbetsgivare” såsom specialsubjekt kan dömas till böter eller fängelse för brott mot lagen. Vidare kan arbetsgivare under vissa förutsättningar åläggas att betala sanktionsavgifter som bestäms till ett belopp utifrån antalet timmar som arbetats i strid med lagen. Dessa straff- och offentligrättsliga sanktioner som ska säkra lagens efterlevnad och som utreds av polis och åklagare respektive Arbetsmiljöverket bortfaller emellertid om det finns ett kollektivavtal som ersätter lagen. Om en arbetsgivare inte följer det kollektivavtal som trätt i lagens ställe kan den åläggas att utge skadestånd enligt det sätt som gäller för kollektivavtalets sanktionering, dvs 54 och 55 §§ medbestämmandelagen, s.k. allmänt skadestånd.s. 131
4.Sverige hör till de länder med högst kollektivavtalstäckning i världen. Kollektivavtal innehåller ofta en reglering av arbetstiden som ersätter arbetstidslagen och det är en anledning till att det saknas straffrättsliga avgöranden gällande arbetstidslagen som sådan.s. 131
5.Arbetstid är också reglerat i ett EU-direktiv och arbetstidsfrågan är något som EU-domstolen regelbundet meddelar avgöranden om. Det finns flera storkammaravgöranden om arbetstidsdirektivet och på senare tid har EU-domstolen många gånger hänvisat till EU-stadgan om grundläggande rättigheter. Av artikel 31 EU-stadgan framgår att arbetstagare har rätt till rättvisa arbetsvillkor, reglerad arbetstid och betald semester. Rätten till reglerad arbetstid omtalas på 2020-talet som en grundläggande rättighet. Kommissionen har 2023 visat intresse för den svenska regleringen av arbetstid, eftersom den inte är övertygad om att den svenska regleringen är fullt ut förenlig med EU-rätten.s. 131
6.Ämnet för artikeln är nu introducerat och den är upplagd som följer: Inledningsvis redogörs för sakomständigheterna i AD 2023 nr 25 och hur Arbetsdomstolen avgjorde tvisten. Därefter följer en genomgång av den EU-rättsliga regleringen av arbetstid och vidare hur denna hade kunnat beaktas inom ramen för den rättsskapande verksamhet som Arbetsdomstolens domar utgör. Det finns även en föreningsfrihetslig dimension till denna dom och Hamnarbetarna har för avsikt att ta denna fråga till Europadomstolen. Denna fråga, liksom frågor ur ett kollektivavtalstolkningsperspektiv, kommer dock inte diskuteras närmare här.s. 132