Se t.ex. NJA 1975 s. 589, NJA 1977 s. 751, NJA 1979 s. 602, NJA 1999 s. 749, NJA 2001 s. 319, NJA 2007 s. 142, RÅ 2010 ref. 115 I, HFD 2011 ref. 46 och HFD 2015 ref. 80. Det bör nämnas att vissa av rättsfallen rör tolkningen av delegationsbestämmelser om reklam.
Hänvisas från p. 1 (s. 780)
1.4.1 Högsta domstolen gör en kursändring? Det har sedan länge ansetts att reklambudskap som har ett kommersiellt syfte och avser rent kommersiella förhållanden kan bedömas enligt vanlig lag, även om de sprids via en framställningsform som omfattas yttrandefrihetsgrundlagarna. Ett annat sätt att uttrycka saken är att utpräglat kommersiell reklam anses falla utanför yttrandefrihetsgrundlagarnas materiella tillämpningsområde. Genom en ändamålstolkning, utifrån yttrandefrihetsgrundlagarnas syfte, begränsas alltså grundlagarnas tillämpningsområde (jfr 1 kap. 1 § YGL). Det finns gott om praxis där gränserna för en sådan ändamålstolkning har prövats. Därmed inte sagt att det är helt tydligt hur kommersiella budskap ska bedömas.s. 780