Prop. 2005/06: 86. 1 6 Prop. 2005/06:86 s. 44. 17 Prop. 2005/06:86 s. 45. 18 Jfr prop. 2005/06:86 s. 79. 19 97 § rennäringslagen (1971:437). 20 97 § rennäringslagen (2006:308). 21 Kammarrätten i Sundsvall mål nr 3745-08. 22 Prop. 2005/06:86 s. 79. Beträffande begränsningar vid prövning enligt 99 § se Kammarrätten i Sundsvall mål nr 614-14. 2 3 Prop. 2005/6:86 s. 76. 24 Kammarrätten i Sundsvall mål nr 3-14, Förvaltningsrätten i Luleå mål nr 461-13, 462-13 och 463-13. 25 Se RÅ 1985 2:38. 26 Sametinget dnr 6.2.4-2020-1262, 2021-12-17. 27 Sametinget dnr 6.2.4-2020-977, 2021-11-18. Se även Förvaltningsrätten i Luleå, mål nr 2088-21 i samma ärende. 28 Förvaltningsrätten i Luleå mål nr 48-22. 2 9 Se prop. 2005/06:86 kap. 6.1.3 Överklagande av samebys beslut angående medlemskap, respektive 6.1.4 Överklagande av samebys beslut i andra fall, s. 43 och 45. 30 Prop. 1971:52 s. 161. 31 Prop. 1971:52 s. 162. 3 2 Jfr prop. 2005/06:86 s. 45. 33 Jfr remissvar på Rennäringspolitiska kommitténs betänkande SOU 2001:101 från Svea hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall, prop. 2005/06:86 s. 44. Se även NJA 2020 s. 3 punkt 224–226. Frågan har under senare år behandlats inom Sametinget som under våren 2023 har fattat beslut om förslag till nya regler för medlemskap i samebyar, se https:// www.sametinget.se/178678, Protokollsutdrag Styrelseprotokoll 2023:8. 3 4 Lycksele tingsrätt, mål nr T 329-17 s. 154. 35 JU 1992:01. 36 Prop. 1993/94:117 s. 22. 37 Bestämmelsen i andra stycket syftar till att undanta renskötsel från den allmänna principen om näringsfrihet för att säkerställa samernas ensamrätt till just det näringsfånget. Bestämmelsen avser således att skydda de näringsrättsliga aspekterna av samernas rätt till renskötsel, se prop. 1993/94:117 s. 52. Se även Eka et al. Regeringsformen med kommentarer, Stockholm 2012, s. 131. 38 Lycksele tingsrätt, mål nr T 329-17 s. 155. 39 Lycksele tingsrätt, mål nr T 699-20 s. 62. 40 NJA 2020 s. 3 p. 95. 4 1 Lycksele tingsrätt, mål nr T 699-20 s. 63. 42 Tingsrätten gjorde ingen egen bedömning vad gäller bestämmelsen i 2 kap 17 § regeringsformen. 43 Under rubriken Betydelsen av regeringsformens bestämmelser om det samiska folket och av folkrättsliga principer om urfolks rättigheter (punkterna 91–95) berörs HD överhuvudtaget inte frågan om, eller bestämmelserna om medlemskap i sameby, NJA 2020 s. 3.
Hänvisas från p. 3 (s. 744)
3.Rennäringspolitiska kommitténs betänkande väckte emellertid ingen större entusiasm i regeringskvarteren. Efter några år valde regeringen ändå att presentera en proposition där vissa av kommitténs principiella utgångspunkter om ökat samisk inflytande beaktades. Förslagen innebar vissa mindre ändringar i rennäringslagen. Bland annat gällde det just bestämmelsen i 12 § om medlemskap i sameby där regeringen föreslog att samebyars beslut i frågor som rör medlemskap, efter överklagande ska prövas av Sametinget, och att Sametingets beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen motiverade ändringen av överklagandeinstans från länsstyrelsen till Sametinget utifrån i stort sett samma argument som Rennäringspolitiska kommittén hade anfört. Nämligen att det av folkrättsliga principer följer att ursprungsfolk har en rätt att själv definiera vem som tillhör folket. Med tanke på att Sametinget både är en statlig myndighet och ett folkvalt organ beaktade regeringen även frågan om hur Sametinget borde fatta beslut i sådana ärenden och anförde i det sammanhanget att frågor om medlemskap borde prövas av Sametingets styrelse eller av den nämnd som plenum bestämmer. Utöver ändringen av överklagandeinstans gjordes följande redaktionella ändringar i 12 § rennäringslagen: En sameby får som medlem anta annan same än som anges i 11 §, om denne avser att med egna renar driva renskötsel inom byns betesområde.s. 744