NJA 2021 s. 547 I p. 15–16 och NJA 2021 s. 547 II p. 16–17. 1 0 Agell & Brattström, a.a. s. 47 och Fridström Montoya, a.a. s. 360. 11 NJA 2021 s. 547 I p. 17 och NJA 2021 s. 547 II p. 18. 12 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 13 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 14 NJA 2021 s. 547 I p. 21 och NJA 2021 s. 547 II p. 22. 15 NJA 2021 s. 547 I p. 19–20 och NJA 2021 s. 547 II p. 19–20. 1 6 NJA 2021 s. 1181 p. 17. 17 NJA 2021 s. 1181 p. 11. 18 NJA 2021 s. 1181 p. 12. 1 9 NJA 2021 s. 1181 p. 13. 20 NJA 2021 s. 1181 p. 14. 21 NJA 2021 s. 1181 p. 2. 22 NJA 2021 s. 1181 p. 3. 2 3 NJA 2021 s. 1181 p. 19–20. 24 NJA 2021 s. 1181 p. 21. 25 NJA 2021 s. 1181 p. 21. 2 6 Se 2 kap. 3 § SOSFS 2011:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah. 27 Prop. 1989/90:28 s. 63 f och s. 107. 28 NJA 2021 s. 1181 p. 14. 2 9 Se prop. 2016/17:30 s. 136 där regeringen uttalade att ”behörigheten gäller endast i fråga om ekonomiska angelägenheter”. Motstridigt nog uttalades på s. 86 i samma proposition att anhörigas behörighet enligt regeringens mening omfattar en lång rad angelägenheter som inte kan hänföras till kategorin ekonomiska, såsom att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). 30 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 31 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 3 2 Som redan nämnts ovan är det en mänsklig rättighet att kunna ingå äktenskap enligt artikel 12 i Europakonventionen och artikel 23 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. 33 Jämför resonemang på samma tema i SOU 2004:112 som citeras nedan i nästa avsnitt. 34 Se prop. 2016/17:30. 3 5 Prop. 2016/17:30 s. 30. 36 Prop. 2016/17:30 s. 135. 37 SOU 2004:112. 3 8 SOU 2004:112 s. 450. 39 Prop. 1986/87:1 s. 118. 40 NJA II 1916 s. 153. 4 1 NJA 11 1916 s. 158. 42 SOU 2004:112 s. 451. 43 Prop. 1987/88:124 s. 154. 44 Prop. 1987/88:124 s. 234. 45 Prop. 19787/88:124 s. 234. 4 6 Singer, Föräldraskap i rättslig betydelse s. 180. 47 Brattström & Singer, Rätt arv s. 94. 4 8 Brattström & Singer, Rätt arv s. 93 f. 49 Prop. 2017/18:121 s. 56 ff. 50 I sammanhanget bör nämnas att det före år 1975 var möjligt att tvångsvis genomföra steriliseringar på vissa patienter. 51 Rynning (1994) Samtycke till medicinsk vård och behandling s. 125 och 177. 52 Denna praktik har staten senare bett om ursäkt för till de utsatta grupperna. Enligt lag (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, kunde ersättning erhållas för de som steriliserats på vissa grunder. Sista dag för ansökan om sådan ersättning var den sista december 2002. 53 Om sterilisering med tvång av personer med utvecklingsstörning före år 1975 se Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 91 ff. 5 4 Prop. 1992/93:159 s. 173: ”Paragrafen utgör närmast ett påpekande om att lagen saknar tvångsbestämmelser.” 55 Jämför dock fallet Ashley X i USA, där föräldrarna till en svårt funktionsnedsatt flicka under år 2004 lät henne genomgå hormonbehandling och tillät att hennes livsmoder och bröst opererades bort för att hon fysisk skulle förbli en liten flicka hela livet och därmed slippa menstruationer och vara mer lätthanterlig för föräldrarna. Fallet gav upphov till livlig medicinsk-etisk diskussion. Se exempelvis Kittay, Eva Feder, ‘Forever Small: The Strange Case of Ashley X’, Learning from My Daughter: The Value and Care of Disabled Minds (New York, 2019; online edn, Oxford Academic, 17 Apr. 2019). 56 SOU 2004:112 s. 451. 5 7 Se Fridström Montoya, Syftet som försvann — förmynderskapsrätten för vuxna på irrvägar, JT nr 2 2013–14 och Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 269 och s. 469. 5 8 Redan i SOU 2004:112 föreslogs därför att uppdraget skulle omformuleras till att istället omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, SOU 2004:112 s. 447. 59 Se SOU 2021:36 s. 258 ff. 60 Det senaste exemplet är Wallgren, Ställföreträdarskap, Norstedts förlag, 2022. Se även Sjöstedt & Sporrstedt, God man och förvaltare, Studentlitteratur, 2020 och Fälldin, God man eller förvaltare, Natur & Kultur, 2012. 61 Fridström Montoya, Syftet som försvann — förmynderskapsrätten för vuxna på irrvägar. 62 Mot bakgrund av dessa problem har förslag lagts i SOU 2021:36 s. 263 om att ändra uppdragsbeskrivning till att omfatta personliga eller ekonomiska angelägenheter. Avsikten att rättslig bevakning ska ingå i båda dessa två uppdragsdelar. 63 På detta tema, se Fridström Montoya & Kindström Dahlin, Förvaltarskap som skydd mot beslut fattade under förälskelse? En analys av NJA 2018 s. 350, SvJT 2019 s. 354. 6 4 Denna praxis kan emellertid ifrågasättas. Se Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 329 ff. 65 Det kan påpekas att det undantag från krav på samtycke som framgår av patientlagen 4:4 inte är tillämpligt för personer som långvarigt saknar så kallad beslutsförmåga. Av patientlagen 4:4 framgår nämligen att patienter ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. 66 Exemplen på åtgärder är hämtade från Rynning (1994) Samtycke till medicinsk vård och behandling s. 180 ff. 67 Fridström Montoya, Samtycke till vård — en fråga om rättshandlingsförmåga och ställföreträdarskap, Ny Juridik 1:20 s. 43 ff. 6 8 I SOU 2015:80 föreslogs en särskild lag om företrädare i frågor om hälso- och sjukvård och social omsorg. Detta förslag har dock inte genomförts. 69 Se Wallgren, Ställföreträdarskap s. 88. 70 Prop. 1987/88:124 s. 171 f. 7 1 Prop. 1987/88:124 s. 171. 72 SOU 2015:80 s. 411. 73 Prop. 1987/88:124 s. 172. 7 4 Prop. 1992/93:159 s. 173. 75 NJA 2021 s. 1181 p. 8–9. 7 6 Se Fridström Montoya, Förfoganderätt över eget sekretesskydd — en exklusiv rätt för den som själv kan?, FT nr 2 2018, s. 209–231 och Fridström Montoya, Samtycke till vård — en fråga om rättshandlingsförmåga och ställföreträdarskap, Ny Juridik 1:20 s. 43 ff. 77 Se om samtycke från enskild som sekretessbrytande grund i offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10:1 och 12:2. Se för en analys av frågor om eftergift av integritetsskydd för grupper som inte själva kan föra sin talan i Fridström Montoya, Integritetsskydd för var och en — på lika vilka villkor? SvJT 2022 s. 653. 78 Prop. 2016/17:30 s. 19. 7 9 Se FfmL 1 § om tillståndet och 9 § om framtidsfullmaktens ikraftträdande när framtidsfullmaktsgivarens tillstånd är sådant som beskrivs i 1§, samt FB 17:1. 80 Enligt Demenscentrum insjuknar ca 20–25 000 personer årligen i demenssjukdomar i Sverige. I dagsläget (år 2020) beräknas ca 130–150 000 person lida av demenssjukdom, och prognosen för år 2050 är ca 250 000 personer. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar beräknas till drygt 60 miljarder årligen. För mer information se www.demenscentrum.se. 8 1 En bok om stödpersoner inom offentligrätten och ställföreträdare inom civilrätten är under arbete, tillsammans med Linus Broström. Jag vill här passa på att tacka Linus för värdefulla kommentarer till denna artikel. Jag vill även tacka Ragnar Söderbergs Stiftelse som finansierar Linus och mitt gemensamma rättsliga och etiska forskningsprojekt Samtycka genom annan? Om likhet inför lagen genom assisterat beslutsfattande.
Hänvisas från p. 6 (s. 702)
NJA 2021 s. 547 I p. 15–16 och NJA 2021 s. 547 II p. 16–17. 1 0 Agell & Brattström, a.a. s. 47 och Fridström Montoya, a.a. s. 360. 11 NJA 2021 s. 547 I p. 17 och NJA 2021 s. 547 II p. 18. 12 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 13 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 14 NJA 2021 s. 547 I p. 21 och NJA 2021 s. 547 II p. 22. 15 NJA 2021 s. 547 I p. 19–20 och NJA 2021 s. 547 II p. 19–20. 1 6 NJA 2021 s. 1181 p. 17. 17 NJA 2021 s. 1181 p. 11. 18 NJA 2021 s. 1181 p. 12. 1 9 NJA 2021 s. 1181 p. 13. 20 NJA 2021 s. 1181 p. 14. 21 NJA 2021 s. 1181 p. 2. 22 NJA 2021 s. 1181 p. 3. 2 3 NJA 2021 s. 1181 p. 19–20. 24 NJA 2021 s. 1181 p. 21. 25 NJA 2021 s. 1181 p. 21. 2 6 Se 2 kap. 3 § SOSFS 2011:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah. 27 Prop. 1989/90:28 s. 63 f och s. 107. 28 NJA 2021 s. 1181 p. 14. 2 9 Se prop. 2016/17:30 s. 136 där regeringen uttalade att ”behörigheten gäller endast i fråga om ekonomiska angelägenheter”. Motstridigt nog uttalades på s. 86 i samma proposition att anhörigas behörighet enligt regeringens mening omfattar en lång rad angelägenheter som inte kan hänföras till kategorin ekonomiska, såsom att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). 30 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 31 NJA 2021 s. 547 I p. 18 och NJA 2021 s. 547 II p. 19. 3 2 Som redan nämnts ovan är det en mänsklig rättighet att kunna ingå äktenskap enligt artikel 12 i Europakonventionen och artikel 23 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. 33 Jämför resonemang på samma tema i SOU 2004:112 som citeras nedan i nästa avsnitt. 34 Se prop. 2016/17:30. 3 5 Prop. 2016/17:30 s. 30. 36 Prop. 2016/17:30 s. 135. 37 SOU 2004:112. 3 8 SOU 2004:112 s. 450. 39 Prop. 1986/87:1 s. 118. 40 NJA II 1916 s. 153. 4 1 NJA 11 1916 s. 158. 42 SOU 2004:112 s. 451. 43 Prop. 1987/88:124 s. 154. 44 Prop. 1987/88:124 s. 234. 45 Prop. 19787/88:124 s. 234. 4 6 Singer, Föräldraskap i rättslig betydelse s. 180. 47 Brattström & Singer, Rätt arv s. 94. 4 8 Brattström & Singer, Rätt arv s. 93 f. 49 Prop. 2017/18:121 s. 56 ff. 50 I sammanhanget bör nämnas att det före år 1975 var möjligt att tvångsvis genomföra steriliseringar på vissa patienter. 51 Rynning (1994) Samtycke till medicinsk vård och behandling s. 125 och 177. 52 Denna praktik har staten senare bett om ursäkt för till de utsatta grupperna. Enligt lag (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, kunde ersättning erhållas för de som steriliserats på vissa grunder. Sista dag för ansökan om sådan ersättning var den sista december 2002. 53 Om sterilisering med tvång av personer med utvecklingsstörning före år 1975 se Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 91 ff. 5 4 Prop. 1992/93:159 s. 173: ”Paragrafen utgör närmast ett påpekande om att lagen saknar tvångsbestämmelser.” 55 Jämför dock fallet Ashley X i USA, där föräldrarna till en svårt funktionsnedsatt flicka under år 2004 lät henne genomgå hormonbehandling och tillät att hennes livsmoder och bröst opererades bort för att hon fysisk skulle förbli en liten flicka hela livet och därmed slippa menstruationer och vara mer lätthanterlig för föräldrarna. Fallet gav upphov till livlig medicinsk-etisk diskussion. Se exempelvis Kittay, Eva Feder, ‘Forever Small: The Strange Case of Ashley X’, Learning from My Daughter: The Value and Care of Disabled Minds (New York, 2019; online edn, Oxford Academic, 17 Apr. 2019). 56 SOU 2004:112 s. 451. 5 7 Se Fridström Montoya, Syftet som försvann — förmynderskapsrätten för vuxna på irrvägar, JT nr 2 2013–14 och Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 269 och s. 469. 5 8 Redan i SOU 2004:112 föreslogs därför att uppdraget skulle omformuleras till att istället omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, SOU 2004:112 s. 447. 59 Se SOU 2021:36 s. 258 ff. 60 Det senaste exemplet är Wallgren, Ställföreträdarskap, Norstedts förlag, 2022. Se även Sjöstedt & Sporrstedt, God man och förvaltare, Studentlitteratur, 2020 och Fälldin, God man eller förvaltare, Natur & Kultur, 2012. 61 Fridström Montoya, Syftet som försvann — förmynderskapsrätten för vuxna på irrvägar. 62 Mot bakgrund av dessa problem har förslag lagts i SOU 2021:36 s. 263 om att ändra uppdragsbeskrivning till att omfatta personliga eller ekonomiska angelägenheter. Avsikten att rättslig bevakning ska ingå i båda dessa två uppdragsdelar. 63 På detta tema, se Fridström Montoya & Kindström Dahlin, Förvaltarskap som skydd mot beslut fattade under förälskelse? En analys av NJA 2018 s. 350, SvJT 2019 s. 354. 6 4 Denna praxis kan emellertid ifrågasättas. Se Fridström Montoya, Leva som andra genom ställföreträdare — en rättslig och faktisk paradox s. 329 ff. 65 Det kan påpekas att det undantag från krav på samtycke som framgår av patientlagen 4:4 inte är tillämpligt för personer som långvarigt saknar så kallad beslutsförmåga. Av patientlagen 4:4 framgår nämligen att patienter ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. 66 Exemplen på åtgärder är hämtade från Rynning (1994) Samtycke till medicinsk vård och behandling s. 180 ff. 67 Fridström Montoya, Samtycke till vård — en fråga om rättshandlingsförmåga och ställföreträdarskap, Ny Juridik 1:20 s. 43 ff. 6 8 I SOU 2015:80 föreslogs en särskild lag om företrädare i frågor om hälso- och sjukvård och social omsorg. Detta förslag har dock inte genomförts. 69 Se Wallgren, Ställföreträdarskap s. 88. 70 Prop. 1987/88:124 s. 171 f. 7 1 Prop. 1987/88:124 s. 171. 72 SOU 2015:80 s. 411. 73 Prop. 1987/88:124 s. 172. 7 4 Prop. 1992/93:159 s. 173. 75 NJA 2021 s. 1181 p. 8–9. 7 6 Se Fridström Montoya, Förfoganderätt över eget sekretesskydd — en exklusiv rätt för den som själv kan?, FT nr 2 2018, s. 209–231 och Fridström Montoya, Samtycke till vård — en fråga om rättshandlingsförmåga och ställföreträdarskap, Ny Juridik 1:20 s. 43 ff. 77 Se om samtycke från enskild som sekretessbrytande grund i offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10:1 och 12:2. Se för en analys av frågor om eftergift av integritetsskydd för grupper som inte själva kan föra sin talan i Fridström Montoya, Integritetsskydd för var och en — på lika vilka villkor? SvJT 2022 s. 653. 78 Prop. 2016/17:30 s. 19. 7 9 Se FfmL 1 § om tillståndet och 9 § om framtidsfullmaktens ikraftträdande när framtidsfullmaktsgivarens tillstånd är sådant som beskrivs i 1§, samt FB 17:1. 80 Enligt Demenscentrum insjuknar ca 20–25 000 personer årligen i demenssjukdomar i Sverige. I dagsläget (år 2020) beräknas ca 130–150 000 person lida av demenssjukdom, och prognosen för år 2050 är ca 250 000 personer. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar beräknas till drygt 60 miljarder årligen. För mer information se www.demenscentrum.se. 8 1 En bok om stödpersoner inom offentligrätten och ställföreträdare inom civilrätten är under arbete, tillsammans med Linus Broström. Jag vill här passa på att tacka Linus för värdefulla kommentarer till denna artikel. Jag vill även tacka Ragnar Söderbergs Stiftelse som finansierar Linus och mitt gemensamma rättsliga och etiska forskningsprojekt Samtycka genom annan? Om likhet inför lagen genom assisterat beslutsfattande.s. 702