1.Enligt den av HD uttalade tolkningsmetoden beträffande entreprenadavtal ska en tolkning, då avtalets systematik inte ger ledning, gå vidare till att undersöka villkoren i ljuset av den dispositiva rätt som skulle ha tillämpats om avtalade villkor inte hade funnits. Mot bakgrund av den osäkerhet som präglar rekvisiten i AB 04 kap. 6 § 3 kan det finnas anledning att undersöka vad dispositiv rätt säger om prisjustering, detta i syfte att finna något som kan vara vägledande vid tolkningen av bestämmelsen.s. 644
2.I 23 § köplagen finns en bestämmelse som reglerar situationen att undslippa fullgörelseskyldighet. En säljare har enligt bestämmelsen ingen skyldighet att fullgöra ett köp om det föreligger ett hinder som inte går att övervinna eller om ”fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet.” Svensson menar att de uppoffringar som åsyftas även kan vara av ekonomisk art. Detta trots att ”[d]en allmänna utgångspunkten är att säljaren är skyldig att fullgöra avtalet trots att besväret eller kostnaderna för detta blir större än han har räknat med.”s. 644
3. Befrielsegrunden i 23 § köplagen har endast betydelse i fråga om förpliktelsen att fullgöra ett köp och säger ingenting om prisjustering. Samtidigt följer av uttalandet i förarbetena att även ekonomiska avvägningar kan få betydelse för en parts skyldighet att fullgöra ett köp. Det sägs att de uppoffringar som avses i bestämmelsen ska vara av fysisk eller ekonomisk art samt att ”bestämmelsen tar sikte på fall där avtalsbalansen har rubbats efter köpet till följd av ändrade förhållanden”.s. 644
4.Inte heller 27 § köplagen är direkt tillämplig på frågan om prisjustering. Bestämmelsen behandlar frågan om befrielse från skadeståndsskyldighet för hinder som legat utanför säljarens kontroll. Men även beträffande denna bestämmelse framgår det i förarbetena att prestationshinder i grunden ofta är ekonomiska till sin natur och att kostnader som uppstår skulle överstiga gränsen för vad som är en rimlig insats vid ett köp av det slag som är aktuellt kan få betydelse i bedömningen. Detta uttrycks på följande sätt i förarbetena: Inte ens det förhållandet att säljaren enligt 23 § antas bli från skyldigheten att fullgöra köpet på grund av att fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som är orimliga med hänsyn till det intresse köparen har av fullgörelsen innebär nödvändigtvis att säljaren också blir befriad från skadeståndsskyldigheten. Å andra sidan är prestationshinder i grunden ofta av ekonomisk art. I många fall är det inte fråga om att avtalets fullgörande skulle ha blivit helt omöjligt utan om att kostnaderna för att övervinna den inträffade händelsen eller dess inverkan klart skulle överstiga gränsen för vad som objektivt sett kan anses vara en tänkbar insats vid ett köp av ifrågavarande slag. Trots att inte heller denna bestämmelse hanterar frågan om prisjustering säger det sistnämnda någonting som kanske kan få betydelse för vilka ekonomiska avvikelser som är väsentliga och reella i fråga om köp. Härvid ska det alltså röra sig om kostnader som överstiger gränsen för vad som är en rimlig insats vid ett köp av det aktuella slaget.s. 644
5.Av 45 § köplagen framgår som utgångspunkt grunderna för hur ett pris ska bestämmas om sådant inte är avtalat. En aspekt som vid bestämmandet av pris har en central betydelse är gängse pris vid tiden för köpet, dvs. avtalstillfället. Av förarbetena framgår dock att en annan tidpunkt än den för köpet kan få betydelse vid bestämmandet av ett skäligt pris. Detta gäller om det har inträffat en oförutsedd och påtaglig prisutveckling fram till tiden för avlämnandet. En senare tidpunkt kan då tillämpas på köpet. En kostnadsökning ska då få betydelse för bestämmandet av pris under förutsättning att det inte varit fråga om ett så kallat spekulationsköp.s. 645
6.Ramberg och Herre har dock kritiserat lagstiftarens uttalanden i förarbetena. De menar att frågan om inverkan av en oförutsedd och påtaglig prisutveckling efter köpet inte är påverkande för fastställandet av priset i sig. I stället anser de att en sådan bedömning endast kan göras om det vid avtalstolkning finns stöd för att parterna önskar göra priset beroende av en framtida prisutveckling.s. 645
7.Svensson å sin sida menar att det finns anledning att beakta 36 § avtalslagen om det finns en påverkan av sådana ändrade förhållanden. I denna del hänvisar Svensson till NJA 1979 s. 731, NJA 1983 s. 385 och NJA 1994 s. 359 som visar att så kan ske. Nämna rättsfall behandlas ytterligare i avsnitt 5. Svensson menar att denna princip går att tillämpa om priset följer av avtalet, då en jämkning kan möjliggöras. Om så är fallet menar Svensson att det är möjligt att jämka priset utifrån samma överväganden som hade blivit tillämpliga om frågan gällt huruvida ett pris är att se som skäligt utifrån 36 § avtalslagen. 4.1 36 § avtalslagen och ändrade förhållanden 36 § avtalslagen kan sägas bestå av tre delar som i sin tur är möjliga att fylla med omständigheter som talar för oskälighet. Avtalet kan vara oskäligt vid ingåendet, i sig självt eller på grund av senare inträffade förhållanden. Det sistnämnda är aktuellt för frågor av nu nämnda slag. För att vinna framgång i en domstolsprövning torde det krävas att de omständigheter som är relevanta för den slutsats man vill att domstolen ska komma till åberopas. Med detta menas att den oskälighet som uppstått till följd av de senare inträffade förhållandena behöver belysas. Därtill är det troligt att det krävs ett precist yrkande vari det framgår vilken rättsföljd som görs gällande, dvs. storleken på den jämkning den yrkande parten vill ska ske.s. 645
8.Det finns en samstämmig uppfattning att ändrade förhållanden kan föranleda jämkning av ett avtalat pris. Enligt Dotevall är 36 § avtalslagen det mest lämpliga hjälpmedel som står till buds i långvariga avtal då ekonomiska eller sociala förhållanden har förändrats så att avtalsbalansen har rubbats och avtalet har blivit tyngande för den enda parten. Även Ingvarsson och Utterström uppger uttryckligen att det är möjligt att jämka ett avtalat pris som är oskäligt enligt 36 § avtalslagen, detta uttalas dock i relation till att jämka priset till en lägre nivå. Frågan är således om det också kan bli frågan om att jämka ett pris uppåt.s. 646
9.Huvudregeln är, som tidigare nämnts, att en avtalspart typiskt sett bär risken för att en framtida händelseutveckling blir oförmånlig. I långvariga avtal anses risken för ändrade förhållanden stor, varför parterna behöver räkna med att förhållandena kan komma att ändras. Detta innebär att huvudregeln om att avtalsparterna bär risken för ändrade förhållanden är särskilt stark i långvariga avtal. I långvariga avtal behöver parterna nämligen räkna med bland annat inflation och myndighetsbeslut som kan påverka. Det kan dock finnas skäl att, om det föreligger oskälighet, jämka eller lämna ett avtalsvillkor utan avseende.s. 646
10.Beträffande frågan om 36 § avtalslagens tillämpning till följd av senare inträffade omständigheter är ett grundläggande krav att det ska vara fråga om en händelseutveckling som legat utanför en parts kontrollsfär. En sådan bedömning kan enligt Ramberg och Ramberg göras mot bakgrund av det som sägs beträffande kontrollansvar.s. 646
11.Som tidigare nämnt finns det i 23 och 27 §§ köplagen ett kontrollansvar varvid en part kan bli fri från skadeståndsskyldighet om denna kan visa att underlåtenhet har berott på ett hinder han inte skäligen kunde förväntats ha räknat med vid avtalsslutet och vars följder inte heller hade kunnat övervinnas eller undvikas. Utgångspunkten är att offergränsen passeras om prestationen på grund av förändrade förhållanden blivit extraordinärt betungande för part. Enligt förarbetena räcker det inte att ett hinder faktiskt har varit oförutsett för tillämpning av kontrollansvaret; därutöver krävs även att det har varit oförutsebart. Detta innebär att bedömningen av vad som ligger inom den missgynnade kontrahentens kontroll utgår från vad denna kontrahent borde ha förutsett. Det är alltså fråga om en objektiv bedömning av vad personer i allmänhet hade förutsett i aktuell situation. Exempel på händelser som ligger utanför en parts kontroll kan vara krig, olika typer av myndighetsförbud, beslag och epidemier.s. 646
12.Rättsföljden av 36 § avtalslagen är att priset jämkas eller att ett villkor eller hela avtalet lämnas utan avseende. Avgörande i en domstolsprocess torde vara vad en part yrkar på. För det fall att det är en jämkning som eftersträvas bör detta vara vad yrkandet avser. Det som återkommer i denna del av bedömningen är huruvida den yrkade jämkningen är skälig.s. 647
13.För att ha möjlighet att jämka avtalade förpliktelser behöver det alltså finnas en händelseutveckling som inte kunnat förutses och en offergräns som har blivit passerad varvid oskälighet uppstått. I likhet med de rekvisit som stipuleras i kap. 6 § 3 finns det inte några tydliga gränsvärden som kan peka ut var en offergräns har uppnåtts, dvs. när oskälighet föreligger eller vad som faktiskt är att betrakta som en oförutsedd händelseutveckling. Flodgren har uttryckt det som att 36 § avtalslagen har en särställning inom avtalsbundenheten som ger domstolarna en diskretionär kompetens att omforma avtalsinnehållet och att det därtill kommer ”att den i kraft av sitt oskälighetsrekvisit är villkorad av ett mycket vagt och därmed öppet och elastiskt rättsfaktum”.s. 647