Sådana situationer kännetecknas av att det både går att rättfärdiga tolkningen att avtalet besvarar frågan och tolkningen att avtalet lämnar frågan öppen. Dessa situationer är emellertid inte homogena, utan exemplifierar antingen en hybridlucka eller en svag lucka. Se not 8 ovan. Handlar det om en hybridlucka är det bäddat för meningsmotsättningar mellan domarna, liksom för svårtolkade domskäl i fråga om metod. Se N. Arvidsson (JT 2020–21) s. 15. Ett exempel på en hybridlucka ur senare rättspraxis är ”Ramavtalet” NJA 2021 s. 643. Betecknande nog handlar fallet enligt referatrubriken om ”(t)olkning och utfyllnad (min kurs.)”. För en kommentar till fallet, se L. Gorton, E. Lindell-Frantz & R. Moldén, Hur förhåller sig civilrättsliga avtalstolkningsregler till offentligrättsliga upphandlingsavtal?, JT 2021–22 s. 592 ff. Författarna uttalar bl.a. följande (s. 603): ”På ett sätt skulle man kunna säga, att alla de inblandade domstolarna och domarna haft goda skäl för sina resonemang och slutsatser.” Såsom jag tolkar det innebär uttalandet att författarna intar ståndpunkten att alla sinsemellan motstridiga tolkningsversioner som företrätts av domare i målet är korrekta i den meningen att det inte hade varit felaktigt att lägga någon av dem till grund för domen. Detta är enligt min uppfattning tolkningens stora ”dilemma”, men uppkommer som sagt bara när den omtvistade frågan faller under en viss typ av luckor och särskilt när den faller under hybridluckor.
Hänvisas från p. 4 (s. 620)
Sådana situationer kännetecknas av att det både går att rättfärdiga tolkningen att avtalet besvarar frågan och tolkningen att avtalet lämnar frågan öppen. Dessa situationer är emellertid inte homogena, utan exemplifierar antingen en hybridlucka eller en svag lucka. Se not 8 ovan. Handlar det om en hybridlucka är det bäddat för meningsmotsättningar mellan domarna, liksom för svårtolkade domskäl i fråga om metod. Se N. Arvidsson (JT 2020–21) s. 15. Ett exempel på en hybridlucka ur senare rättspraxis är ”Ramavtalet” NJA 2021 s. 643. Betecknande nog handlar fallet enligt referatrubriken om ”(t)olkning och utfyllnad (min kurs.)”. För en kommentar till fallet, se L. Gorton, E. Lindell-Frantz & R. Moldén, Hur förhåller sig civilrättsliga avtalstolkningsregler till offentligrättsliga upphandlingsavtal?, JT 2021–22 s. 592 ff. Författarna uttalar bl.a. följande (s. 603): ”På ett sätt skulle man kunna säga, att alla de inblandade domstolarna och domarna haft goda skäl för sina resonemang och slutsatser.” Såsom jag tolkar det innebär uttalandet att författarna intar ståndpunkten att alla sinsemellan motstridiga tolkningsversioner som företrätts av domare i målet är korrekta i den meningen att det inte hade varit felaktigt att lägga någon av dem till grund för domen. Detta är enligt min uppfattning tolkningens stora ”dilemma”, men uppkommer som sagt bara när den omtvistade frågan faller under en viss typ av luckor och särskilt när den faller under hybridluckor.s. 620