Ett exempel på utfyllning med handelsbruk är ”Speditörpanten” NJA 2022 s. 574. Se särskilt p. 17–18. Rättsfallet diskuteras av J. Heidbrink, Standardavtal och handelsbruk — same, same but different?, SvJT 2023 s. 138 ff. samt dens., Speditörpanten — en rättskällerevolution på grundval av skakig argumentation, JT 2022–23 s. 122 ff. C. Ramberg (JT 2022–23) s. 718 anser att ”(a)vgörandet utvisar att det är meningslöst att bedöma om HD ägnade sig åt tolkning eller åt utfyllning”. Prejudikatet är enligt min mening problematiskt på så sätt att det bygger på ett annat och långt vidare begrepp om handelsbruk än vad som hitintills gällt. Se särskilt p. 24, där Högsta domstolen uttalar att frågan om (användningen av) ett standardavtal utgör ett handelsbruk påverkas bl.a. av hur avtalet kommit till, om det ensidigt speglar vissa kommersiella intressen och av om bruket av standardavtalet fyller ett behov som inte tillgodoses på något annat sätt. De två först uppräknade faktorerna kan påverka frågan om ett handelsbruk är oskäligt och därför inte ska tillämpas, men inte (med den tidigare etablerade synen) den grundläggande frågan om ett handelsbruk föreligger. För en analys av hithörande frågor, se N. Arvidsson (2019). Även den sistnämnda faktorn — om standardavtalet fyller ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt — saknar med den tidigare etablerade synen betydelse för frågan om ett handelsbruk föreligger. Om nu Högsta domstolen inte ansåg att användningen av det aktuella standardkontraktet (NSAB 2015) utgjorde handelsbruk redan med tillämpning av den etablerade synen borde domstolen enligt min uppfattning ha grundat domslutet på fri utfyllning i stället för att på detta sätt konstruera ett nytt (och i hög grad problematiskt) begrepp om handelsbruk. Jfr NJA 1999 s. 629.
Hänvisas från p. 5 (s. 618)
5.När förhandsdispositiva regler är direkt tillämpliga är domstolen skyldig att tillämpa dem, förutsatt att de tillämpliga processrättsliga reglerna rörande t.ex. åberops- och bevisbörda tillåter en sådan tillämpning. Om domstolen inte tillämpar reglerna i sådana situationer är domen eller beslutet rättsstridigt. Det är detta som åsyftas med ”bunden” utfyllning: domstolen saknar frihet att döma på annat sätt än i enlighet med den gällande regeln. På motsvarande sätt är domstolen ibland skyldig att i stället lösa tvisten genom att tillämpa partsbruk eller sedvänja.s. 618