1.Huvudregeln inom civilrätten är att den som gör gällande att ett avtal har ingåtts är bevisskyldig för sitt påstående. På samma sätt är en borgenär normalt skyldig att bevisa en fordran när den är tvistig. Regeln är inte utan undantag, men den utgör en viktig utgångspunkt i tvistemål.s. 563
2.Det går att fråga sig om Högsta domstolen tillämpade ett sådant undantag genom att i NJA 2017 s. 1105 slå fast att det ska presumeras att en låneansökan som skrivits under med en avancerad elektronisk underskrift, eller motsvarande, inte är manipulerad. I tillägg till frågan om bevisbörda behandlade avgörandet också frågor om beviskrav. HD fann att en prövning av huruvida en elektronisk underskrift binder innehavaren måste göras i två steg. Först måste prövas om det är den aktuella underskriften som har använts, därefter vem som har använt den. Vidare ansåg HD att det ankommer på långivaren att visa att den tekniska lösning som använts för att ingå ett låneavtal motsvarar skapandet av en avancerad elektronisk underskrift. Gör långivaren detta är utgångspunkten att den elektroniska underskriften inte är manipulerad. För att undkomma betalningsansvar måste den påstådda låntagaren då åtminstone lyckas göra antagligt att användandet av den elektroniska underskriften skett obehörigen.s. 563
3.Avgörandet väcker frågor dels om vad det innebär att visa att en teknisk lösning är eller motsvarar en avancerad elektronisk underskrift, dels om vilka skäl som motiverar presumtioner till fördel för den som, i tvist, gör gällande ett ingånget avtal eller en fordran.s. 563