Lindell, Helhetsbedömningar och intresseavvägningar, Iustus 2015, s. 13. Lindell har valt en annan definition för sin undersökning där syftet att uppnå en eller flera målsättningar utgör en del av en helhetsbedömning som ska göras för att ta ställning till ett val mellan flera möjliga beslutsalternativ. Lindell har uttalat att också ”synvinklar” kan sammanföras till den övergripande bedömningen som utgör en totalbedömning. Det kan krävas en förklaring hur synvinklar, utgångspunkter och synsätt utgör avvägningsbara faktorer eller om ”synvinklar” endast leder fram till vilka aspekter som är relevanta för en totalbedömning. Avtalstolkning går ofta ut på att det ska göras en viss helhetsbedömning och att man ska se avtalet som en helhet; vid tolkning av en avtalsklausul kan ledning hämtas i andra klausuler. NJA 1990 s. 24 och NJA 1992 s. 403. HD:s uttalande om att avtal ofta ska ses som en helhet träffar inte fall då olika avtalsdelar kan ses som fristående delar (avsaknad av konnexitet).
Hänvisas från p. 2 (s. 472)
Lindell, Helhetsbedömningar och intresseavvägningar, Iustus 2015, s. 13. Lindell har valt en annan definition för sin undersökning där syftet att uppnå en eller flera målsättningar utgör en del av en helhetsbedömning som ska göras för att ta ställning till ett val mellan flera möjliga beslutsalternativ. Lindell har uttalat att också ”synvinklar” kan sammanföras till den övergripande bedömningen som utgör en totalbedömning. Det kan krävas en förklaring hur synvinklar, utgångspunkter och synsätt utgör avvägningsbara faktorer eller om ”synvinklar” endast leder fram till vilka aspekter som är relevanta för en totalbedömning. Avtalstolkning går ofta ut på att det ska göras en viss helhetsbedömning och att man ska se avtalet som en helhet; vid tolkning av en avtalsklausul kan ledning hämtas i andra klausuler. NJA 1990 s. 24 och NJA 1992 s. 403. HD:s uttalande om att avtal ofta ska ses som en helhet träffar inte fall då olika avtalsdelar kan ses som fristående delar (avsaknad av konnexitet).s. 472