Lindell, Helhetsbedömningar och intresseavvägningar, Iustus 2015, s. 13. Lindell har valt en annan definition för sin undersökning där syftet att uppnå en eller flera målsättningar utgör en del av en helhetsbedömning som ska göras för att ta ställning till ett val mellan flera möjliga beslutsalternativ. Lindell har uttalat att också ”synvinklar” kan sammanföras till den övergripande bedömningen som utgör en totalbedömning. Det kan krävas en förklaring hur synvinklar, utgångspunkter och synsätt utgör avvägningsbara faktorer eller om ”synvinklar” endast leder fram till vilka aspekter som är relevanta för en totalbedömning. Avtalstolkning går ofta ut på att det ska göras en viss helhetsbedömning och att man ska se avtalet som en helhet; vid tolkning av en avtalsklausul kan ledning hämtas i andra klausuler. NJA 1990 s. 24 och NJA 1992 s. 403. HD:s uttalande om att avtal ofta ska ses som en helhet träffar inte fall då olika avtalsdelar kan ses som fristående delar (avsaknad av konnexitet).
Hänvisas från p. 2 (s. 472)
1.Med flerstegsbedömningar menas att en viss typ av fråga måste avgöras innan en annan typ av fråga bedöms. Det betyder ofta att utfallet av den första bedömningen ska läggas till grund för den fortsatta prövningen i ett följande steg. Ett vetenskapsteoretiskt motiverat krav på att olika typer av bedömningar måste särskiljas innebär ofta att prövningarna ska ske i en viss ordningsföljd. Som exempel kan nämnas att man måste särskilja faktafrågor och rättsfrågor och avgöra i vilken turordning dessa frågor ska bedömas. Vid rättstillämpning får man inte på ett godtyckligt sätt sammanblanda sakfrågor och rättsfrågor. Man bör sålunda inte först bedöma civilrättsliga frågor utifrån ett faktaunderlag som i steg två måste inskränkas därför att vissa fakta inte blivit styrkta. Den civilrättsliga lagtolkningen kan då utfalla på annat sätt än när dessa frågor bedömdes första gången. Utöver den viktiga ordningsföljdsfrågan krävs att man helt allmänt avgör vilka typer av frågor som är sådana att de ska bedömas inom skilda ramar för de stegvisa prövningarna. Det måste sålunda avgöras hur många steg som ska ingå i en undersökning och om det ska ske två- eller trestegsbedömningar eller ännu fler stegvisa bedömningar. Det är också möjligt att det överhuvudtaget inte ska ske några flerstegsbedömningar utan att allt processmaterial ska prövas samtidigt genom en helhetsbedömning.s. 472
2.Med helhetsbedömning menas en bedömning som avser ett flertal faktorer och synpunkter som ska sammanföras till en övergripande bedömning, en totalbedömning. En helhetsbedömning görs ofta i syfte att avgöra om en viss rättsuppfattning ska godtas eller förkastas eller om en av två uppfattningar bör godtas. Avgöranden genom helhetsbedömningar uppfyller inte vetenskapsteoretiska krav om den uppkomna frågan ska avgöras genom flerstegsbedömningar. Man får inte fritt välja mellan att göra stegvisa bedömningar och helhetsbedömningar.s. 472
3.Det är svårt att förstå och förklara vad som avses med en helhetsbedömning. Ibland säger HD att det ska göras en sammanhållen eller samlad bedömning. Det rör sig då om två begrepp som nog har samma betydelse som en helhetsbedömning eller som i vart fall har en liknande betydelse. Vid helhetsbedömningar får resonemangen inte vara inriktade på skilda delar som bedöms successivt. Man skulle därför kunna säga att alla relevanta faktorer ska bedömas samtidigt och detta oberoende av om de utgör bevisfakta av betydelse vid bevisvärderingen eller utgör argument av betydelse för den rättsliga bedömningen. En helhetsbedömning blir då en omfattningsbeskrivning. Det ska här förutskickas att rättsfrågor och bevisfrågor ska hållas i sär och inte sammanblandas och bedömas samtidigt.s. 472
4.Även om en intellektuell samtidighetsbedömning av samtliga faktorer kan pågå under lång tid är det inte mänskligt möjligt att tänka på samtliga relevanta faktorer samtidigt. Eftersom helhetsbedömningen inte ska avse delar bör den likväl inte utgöra en intuitiv bedömning som bygger på rättskänslan. Beskrivningen av denna tankeverksamhet är då alltför svepande och svårkontrollerbar och resultatet blir alltför rättsosäkert. Om en domstols eller en forskares helhetsbedömning varit komplicerad och tänkandet därför har pågått lång tid finns det en risk för att otåligheten leder till ofullständighet.s. 473
5.HD har uttalat sig om regeringsformens och europakonventionens betydelse för den normstyrda rättstillämpningen och fall då lagen ger ett bedömningsutrymme. HD ansåg att en skadeståndsbedömning då ytterst kan utgöra en helhetsbedömning. HD förklarade att bedömningen ska grundas på vissa rättsligt relevanta omständigheter för vilka en redogörelse ska lämnas i domen. Enligt HD ska domstolens rättsliga prövning bygga på kriterier som tillämpas likformigt; i domskälen bör redovisas dessa kriterier och hur de värderats. Om domskälen endast innehåller en helhetsbedömning kommer de att sakna en beskrivning av de rättsligt relevanta omständigheterna och de kriterier som ska garantera att rättstillämpningen blir likformig. Det kan därför krävas att samtliga relevanta faktorer ska separatbehandlas innan en helhetsbedömning görs.s. 473
6.Det vetenskapsteoretiska begreppet holism kan bidra till en ökad förståelse av innebörden av helhetsbedömningar. Kunskapsteoretiskt anses det att helheten är större än summan av delarna. Vid en holistisk bedömning bör det då ställas krav på att en domstol redovisar i vilka avseenden kunskapen ökat utöver vad som följer av analysen av delarna.s. 473
7.Holism innebär också att delarna måste stämmas av mot varandra och att en omvärdering av något ställningstagande medför att också andra uppfattningar som omfattas av helhetsbedömningen kan behöva ändras. De intellektuella strävandena att uppnå koherens blir en viktig del av helhetsbedömningarna. Koherensteorin förutsätter många gånger att de delar som ingår i helheten måste prövas noggrant och vid upprepade tillfällen. En helhetsbedömning bör sålunda föregås av separatbedömningar av samtliga faktorer som är av beaktansvärd relevans. Detta gäller bevisfakta av betydelse vid bevisvärdering och argument som är av betydelse för den rättsliga bedömningen. Talet om helhetsbedömningar kan avse den avvägning av samtliga relevanta faktorer som utförs sedan dessa inventerats och varje faktor blivit föremål för en relevansbedömning som klargör om en faktor har stor eller ringa betydelse eller om den bör bortsorteras på grund av irrelevans. Emellertid ska inte bevisfakta och rättsliga argument sammanblandas och bedömas vid en helhetsbedömning. Samtliga bevisfakta ska sammanvägas. Resultatet av sammanvägningen ger besked om vilka fakta som ska läggas till grund för den efterföljande rättsliga bedömningen då samtliga rättsligt relevanta argument ska sammanvägas.s. 473
8.Om vetenskapsteorin kräver flerstegsbedömningar kan de ibland avse endast civilrättsliga prövningar men ibland också tillämpning av bevisbörderegler. Inom förmögenhetsrätten måste man sålunda skilja mellan flerstegsbedömningar som är bevisbördeinkluderande och bevisbördeexkluderande.s. 474
9.Beaktar man behovet av att tillämpa bevisbörderegler i ett tvistemål där det råder osäkerhet om fakta bör rättstillämpningen kräva en flerstegsbedömning. Det är vanligt att HD i ett första steg anger den civilrättsliga frågan för att återkomma till denna avslutningsvis. I ett andra steg beskrivs parternas yrkanden och åberopanden av rättsfakta som utgör ramen för prövningen. Principen jura novit curia innebär att parternas rättsliga argumentation inte utgör en begränsande prövningsram. För det tredje ska domstolen först bedöma vilka fakta som blivit styrkta och som sålunda får läggas till grund för en dom. Råder det osäkerhet om vissa rättsfakta föreligger måste det i ett fjärde steg göras rättsliga bedömningar av frågor om vilken part som bär bevisbördan. Därefter tillämpas bevisbördereglerna i ett femte steg. Då avgörs vilka rättsfakta som inte får läggas till grund för domen därför att de inte blivit styrkta av den bevisskyldiga parten. Vidare avgörs vilka rättsfakta som ska läggas till grund för domen därför att de inte motbevisats av den bevisskyldige parten. Sedan det avgjorts vilka fakta som domen får grundas på ska det utföras en civilrättslig bedömning.s. 474
10.Också den avslutande civilrättsliga rättstillämpningen kan kräva flerstegsbedömningar. Detta gäller fall då prövningen är inriktad på regler med flera rekvisit. Kärandens talan kan inte bifallas utan att rätten funnit samtliga kumulativa rekvisit uppfyllda. Rekvisit får inte sammanblandas genom en helhetsbedömning. Den civilrättsliga prövningen går ibland inte ut på en rekvisitprövning, utan på en tillämpning av argumentationsmetoden som kräver en flerstegsbedömning. Metoden används ofta t.ex. när det ska avgöras vilken av två rättsuppfattningar som bör godtas. Det rör sig då om en flerstegsbedömning där beskrivningen av en rättsuppfattning eller en rättsfråga följs av en inventering av rättsliga argument och därefter av en prövning av varje arguments hållbarhet. Argument som vilar på osanna premisser bortsorteras vid hållbarhetsprövningen. Därefter görs en relevansbedömning av varje hållbart argument. Prövningen går ut på att bestämma varje arguments större eller mindre relevans. Därefter sker en avvägning av de argument som tala för och emot den angivna rättsuppfattningen. Avvägningens syfte är att det ska kunna avgöras om en tidigare angiven rättsuppfattningen bör godtas därför att proargumenten väger tyngre än kontraargumenten. Avvägningen utgör en slags helhetsbedömning men argumentationsmetoden är inte enbart en helhetsbedömning eftersom avvägningen föregås av andra stegvisa bedömningar. Andra modeller än de ovan beskrivna är tänkbara men det krävs då en noggrann undersökning att de är fullständiga och inte bara utgör delresonemang.s. 474
11.Den beskrivna bevisbördeinkluderande modellen motsägs vid första påseende av att HD ofta först beskriver rena rättsfrågor i generell form utan att ha avgjort vilka fakta som ska läggas till grund för domen. Den civilrättsliga metoden är då bevisbördexkluderande. Anledningen till att en prövning direkt kan inriktas på dessa civilrättsliga steg är att HD utgår från att olika fakta ska läggas till grund för en rättsgrundsats. Ofta anger HD att bedömningen ska grundas på hovrättens beskrivning av faktaunderlaget. Om detta underlag inte fastställs måste HD senare vid bedömningen av den föreliggande tvisten avgöra vilka fakta som ska läggas till grund för domen och vilken betydelse bevisbördereglerna därvid har.s. 475